Bioraffinaderiprocess

Så gör vi socker, lignin och etanol av cellulosa

Vår process består i huvudsak av förbehandling, enzymatisk hydrolys, jäsning och upparbetning.

När råvaran har kommit in i anläggningen förs den till ett kärl där den förbehandlas med syra och ånga vid 200 graders temperatur. Det frigör socker ur hemicellulosan. Processen omvandlar materialet till en grötliknande så kallad slurry. I nästa steg neutraliseras syran i slurryn för att miljön ska bli den rätta för senare reaktioner.

Därefter förs blandningen över till ett annat kärl och enzymer. Enzymerna bryter ned cellulosan till socker. Sockret kan separeras ut och användas i till andra processlösningar. Vill man tillverka etanol eller någon annan kemikalie med hjälp av jäst, tillsätts jästen och kanske vatten. Jästsvamparna jäser sockret från både hemicellulosa och cellulosa till etanol eller andra kemikalier.

För att komma åt etanolen destilleras hela slurryn och etanolen tas till vara, renas och avvattnas. Det som återstår i slurryn utgörs till största delen av fast lignin som filtreras bort och torkas. Ligninet kan användas som biobränsle eller förädlas till andra produkter.

I vattnet som blir kvar finns rester i form av lösta ämnen. Dessa rötas med hjälp av bakterier till biogas. Den kan användas för att förse anläggningen med energi eller förädlas och säljas vidare.

Mer om processen

Förbehandling

I det första steget förbehandlas råvaran med utspädd syra(svavelsyra eller svaveldioxid) och ånga till ca 170 – 200 grader beroende på råvara, vilket omvandlar hemicellulosa till socker.

Hemicellulosa är mer lättillgänglig och reaktiv än de långa cellulosamolekylerna och är uppbyggt av olika monosackarider, i huvudsak mannos, glukos, xylos och arabinos. Förbehandlingen frigör socker från hemicellulosan och gör cellulosan tillgänglig för enzymatisk hydrolys.

Enzymatisk hydrolys

I det andra steget tillsätts enzymer som hydrolyserar cellulosan till sockerarter. Eftersom cellulosa främst består av sammanlänkade glukosmolekyler återstår efter processen glukos – det vill säga vanligt socker, som i sin tur kan jäsas till etanol.

SSF och SHF är varianter av den enzymatiska hydrolysprocessen.

 SSF – Simultan hydrolys och jäsning
SSF är en förkortning av Simultaneous Saccharification and Fermentation, det vill säga samtidig försockring med enzymer och jäsning i samma kärl.

För att slippa separera sockerlösning från det fasta materialet före jäsningen kan man låta hydrolys och jäsning pågå samtidigt. Det ger högre alkoholhalt, men ställer samtidigt högre krav på den jäst som används i processen eftersom miljön är ogästvänlig.

SHF –  Separat hydrolys och fermentering
SHF är en förkortning för Separate Hydrolysis and Fermentation. Metoden innebär att försockringen med enzymer och jäsningen av frigjort socker sker i två separata steg.

För de kunder som vill göra andra kemikalier av sockret kan SHF vara en fördel genom att man får ut en sockerström, som sedan kan vidarebehandlas till exempel koncentreras, renas eller någon annat processteg.

Sekab E-Technology behärskar båda varianterna och deras olika variationer. Båda teknikerna har sina för- och nackdelar beroende på vad sockret skall användas till, vilka råvaror man skall använda och hur samprodukterna som lignin och biogas skall utnyttjas. Valet blir därför specifikt för varje anläggning.

Fermentering/jäsning

Fermentering eller jäsning är en biologisk process där mikroorganismer ofullständigt oxiderar organiska föreningar. I detta fall omvandlas olika sockerarter till etanol eller andra kemikalierav jästsvampar.

Vanlig jäst (bagerijäst) omvandlar hellre sexkolssocker, hexoser, än andra sockerarter. Hemicellulosa från jordbruket och lövträd innehåller även flera olika femkolssocker, pentoser. Därför är det önskvärt att jästen även kan omvandla dessa till etanol.

SEKAB E-technology har samarbetat med Taurus Energy och andra jästtillverkare med att verifiera att deras specialjäststammar fungerar även i industriell skala. Dessa jäststammar klarar av att jäsa både hexoser (sexkolssocker) och pentoser (femkolssocker).

Upparbetning

Etanolen destilleras

Efter jäsningen destilleras blandningen och etanolen kan renas och avvattnas, säljas eller förädlas vidare.

Filtrering /Ligninavskiljning
Cellulosahaltiga råmaterial består till stora delar av lignin, ett ämne som inte kan försockras i processen. Det avskiljs genom filtrering antingen före eller efter jäsning och destillering. Därefter tvättas ligninet och avvattnas till en vattenhalt på omkring 50 procent.

Lignin har ett högt energiinnehåll och kan direkt användas som ett fast biobränsle för att ge energi till anläggningen. Det kan också förädlas vidare till olika produkter, som polymerer, lim med mera, ett område där det pågår forskning över hela världen.

Biogas
Efter destillering och filtrering återstår en del lösta ämnen i processvattnet som kan rötas till biogas med hjälp av olika mikroorganismer. Biogasen kan antingen användas för att ge energi i processen, eller förädlas vidare till fordonsgas. E-tech samverkar med forskare och kommersiella leverantörsföretag inom området för att optimera produktionen av biogas från cellulosaprocessen.

Hej!

Har du frågor eller funderingar?