Etanol är världens största biodrivmedel – när blir det även Sveriges?

Etanol fortsätter att totalt dominera världsmarknaden för biodrivmedel. Förra året producerades det 112 miljarder liter förnybar etanol, en ökning med 7,7 procent jämfört med 2017. Totalt står bioetanol därmed för 73,2 procent av världsmarknaden för biodrivmedel, enligt en färsk rapport från Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, REN21.

Graf - etanol världens vanligaste biodrivmedel
När biodrivmedel diskuterats i Sverige de senaste åren har fokus ofta hamnat på biodiesel som FAME och HVO. Men FAME står bara för 22,2 procent av världsproduktionen, och HVO för en ännu mindre andel: 4,6 procent.

Alla biodrivmedel behövs för att vi ska kunna fasa ut de fossila alternativen, och därför finns det anledning för Sverige att åter se de stora fördelarna med etanol som man gör i många andra länder. I Frankrike finns till exempel E10, alltså bensin med 10 procent etanol tillsatt, som kan tankas i vanliga bensinbilar och på ett enkelt sätt minska utsläppen.

Till och med USA:s president Donald Trump är mer ambitiös än Sverige när det kommer till att öka inblandningen av etanol i bensin. Vita Huset har nyligen beslutat att det ska vara tillåtet att gå från E10 till E15, och alltså höja inblandningen av etanol till 15 procent. I Sverige står vi kvar och stampar på 5 procents inblandning, trots att vår målsättning är att vara ett föregångsland.

Under våren har debatten om höga priser på fossil diesel och bensin rasat i Sverige och Bensinupproret 2.0 har fått mycket uppmärksamhet, bland annat av regeringen. Kommentarerna från såväl statsminister Stefan Löfven, vice statsminister Isabella Lövin, finansminister Magdalena Andersson och vice finansminister Per Bolund är samstämmiga: lösningen på de höga bränslepriserna är att vi i Sverige gör oss oberoende av fossil olja och i stället producerar svenska biodrivmedel.

Det är fantastiskt positivt att regeringen så tydligt pekar ut biodrivmedel som en lösning för att Sveriges transporter ska bli fossilfria. Sekab producerar drivmedlet ED95, som till 95 procent består av etanol och används i lastbilar och bussar med anpassade motorer. Den mest klimateffektiva etanol som finns i dag är framställd på restprodukter från skogen och ger 90 procent lägre klimatpåverkande utsläpp än fossil diesel.

Om vi ska göra oss oberoende av fossil olja, som både regeringen och Sekab önskar, krävs att höginblandade biodrivmedel är konkurrenskraftiga. I dag är hållbara biodrivmedel som ED95 skattebefriade, men det sker genom ett undantag från EU:s statsstödsregler och gäller bara till och med 2020. Vad som händer därefter är oklart.

Energimyndigheten gav nyligen regeringen rådet att höginblandade biodrivmedel bör vara undantagna från skatt även fortsättningsvis. Jag hoppas att regeringen lyssnar på sin expertmyndighet och påverkar EU i denna fråga. Det skulle bidra till att den lösning ministrarna pekar ut förverkligas – att vi ersätter vårt fossilberoende med svenska biodrivmedel som etanol.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Dagens ros till Energimyndigheten – nu hoppas vi på politikerna

”Om höginblandade biodrivmedel ingick i reduktionsplikten skulle dessa initiativ inte bidra till minskade utsläpp i samma utsträckning eftersom drivmedelsleverantörerna då skulle kompensera en ökad försäljning av höginblandade och rena flytande biodrivmedel med en minskad inblandning i bensin och dieselbränsle.”

Så skriver Energimyndigheten i sin rapport till regeringen där man dels har utrett reduktionsplikten för att öka andelen biodrivmedel i bensin och diesel, dels utrett hur regelverket för höginblandade biodrivmedel bör se ut framöver. Det inger förtroende när regeringens expertmyndighet så tydligt axlar sin roll och förstår vad som krävs för att Sverige ska lyckas fasa ut de fossila drivmedlen bensin och diesel.

Energimyndigheten föreslår att höginblandade biodrivmedel, som till exempel etanolbränslet ED95, bör vara undantagna från skatt även fortsättningsvis, och att de fortfarande bör hållas utanför reduktionsplikten.

Detta kräver att den skattebefrielse som gäller till och med 2020, som är ett undantag från EU:s statsstödsregler, förlängs. Annars riskerar de höginblandade biodrivmedlen att tvingas in i reduktionsplikten. I dagsläget skulle de i så fall få svårt att konkurrera på marknaden. Därför krävs nya långsiktiga lösningar för att säkerställa att höginblandade biodrivmedel även fortsatt kan konkurrera mot de fossila drivmedlen.

Precis det här lyfte Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Anders Roth från IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen i sin debattartikel Gör det enklare för företag att ställa om till fossilfritt, där de konstaterar att andelen biodrivmedel inte ökar.

För att vända utvecklingen vill Svante Axelsson och Anders Roth att regeringen ligger på EU-kommissionen om att förlänga skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel. De uppmanar också regeringen att komma med förslag på hur de höginblandade drivmedlen på sikt kan bli en del av reduktionsplikten, på ett sätt som gör att de som tankar 100 procent förnybart ändå gynnas.

Energimyndigheten konstaterar att fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel behövs för att göra det möjligt för de som vill gå före att bidra till extra utsläppsminskningar. Det handlar exempelvis om offentliga upphandlingar av transporter och de olika branscher som tagit fram färdplaner för att bli fossilfria inom initiativet Fossilfritt Sverige.

Vikten av att Energimyndigheten ser de höginblandade biodrivmedlens betydelse kan inte nog understrykas. För det räcker ju inte att bara gynna låginblandning, ska vi klara klimatomställningen måste höginblandning vara slutmålet.

Nu är det upp till riksdag, regering och våra nyvalda EU-parlamentariker att lyssna på den svenska expertmyndigheten. Med rätt regelverk och styrmedel kan vi göra oss kvitt fossilberoendet.

@sofiawinternell på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Inspiratörer för hållbar livsstil 2017
60 Grönaste Bloggarna 2014