Hur skapar vi en marknad för cellulosabaserad etanol?

Bioetanol är i särklass det största förnybara drivmedlet i Världen. Totalt ca 70 % bioetanol och ca 30 % biodiesel omräknat i energitermer (IEA). Men i många länder börjar man komma upp till den accepterade inblandningsgränsen för etanol i bensin, så marknadsökningen har stagnerat.

För att få en avsättning för den cellulosabaserade etanol (CE) som nu börjar komma ut på marknaden och för att öka efterfrågan på nya anläggningar, behöver vi fler användningsområden för etanolen. Sverige har idag en låg försäljning av flexifuel bilar, medan flexifuel i Brasilien uppgår till mer än 90 % av nybilsförsäljningen.

Den första kommersiella CE – anläggningen togs i drift 2013 av Beta Renewables i Italien. Anläggningen är på ca 75 miljoner liter etanol/år och råvaran är halm och ett energigräs. Man har visat att den fungerar i full kapacitet, men har svårt att köra långa tider på grund av marknaden och avsaknaden av politiska beslut på EU och landsnivå. Kanske beslutet i Italien att sätta ett mål på 0,6 % för avancerade biodrivmedel till 2018 och 1,0 % till 2020, kan förbättra efterfrågan.

I Europa, bland annat, Polen, Slovenien, Makedonien och Danmark, planeras några projekt men inga är ännu finansierade och på väg att byggas. Råvaran är jordbruksrester.

I USA och Brasilien har flera CE-anläggningar tagits i drift under hösten. Kapaciteten är mellan 80 – 100 miljoner liter etanol per anläggning och år. Man konstaterade från respektive företag, på en CE-konferens i September i München, att nu har man visat att tekniken inte är hindret, utan det är regler och marknad som begränsar fortsatt utbyggnad.

Större Cellulosa Etanolanläggningar som är idrifttagna.

Företag Placering Uppstart Kapacitet (mil l) Kapital kost. ($ million) Råvara
POET DSM Emmetsburg, Iowa, USA Sep-14 95 275 Majsrester
Abengoa Hugoton, Kansas, USA Oct-14 95 500 Majsrester, vetehalm
GranBio Sao Miguel dos Campos, Alagoas, Brazil Sep-14 82 265 Sockerrörs- blad,  bagass
DuPont Nevada, Iowa Dec-14 113 225 Majs stjälkar
Beta Renewables Crescentino, Vercelli, Italy Oct-13 75 190 Vetehalm arundo donax

td {
vertical-align: bottom;
border-bottom: 1px solid black;
}

 

Ser man på Sverige, så är tekniken utvecklad och verifierad vid Demoanläggningen i Örnsköldsvik. SEKAB gör kunduppdrag i form av förstudier och har beviljats 31 miljoner EURO inom EU NER300 för en CE-anläggning i Polen.  Men någon fullstor anläggning kommer inte att byggas förrän EU och Sveriges politiker beslutat om långsiktiga regler för skatter, ILUC (Indirekt landanvändning) mm.

Demoanläggningen i Örnsköldsvik används nu av ett 40 tal forskare, ingenjörer och operatörer till att fortsätta med att även utveckla andra processer, som fiskfoder på cellulosarester, biokemikalier mm. Det internationella priset för fiskfodersprojektet ( http://www.processum.se/sv/spprocessum/media/nyhetsarkivet/1310-sp-processum-vann-europeiskt-innovationspris-foer-protein-till-fiskfoder ) visar om något att det sjuder av nya idéer och att den cellulosabaserade etanolen kommer att byggas ut när marknaden efterfrågar den.

Så hur återskapar vi förtroendet i Sverige för etanol, världens i särklass största förnybara drivmedel?

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Cellulosa baserad etanol – status!

Ibland när dagen fylls av blogglänkar, PM om politiska utspel, nya förslag till direktiv mm känns det skönt att luta sig tillbaka och fundera hur ser det ut i den verkliga världen? Låt mig ge dig en liten uppdatering på läget för celluosabaserad etanol som nu tar steget till kommersiell produktion.

– I Italien håller Beta Renewables på att köra igång en anläggning som skall producera ca 40-60 000 m3 etanol från halm och energigräs. Man håller just nu på att testa och trimma in inmatning. Beta Renewables bildades för något år sedan av familjeföretaget Mossi & Ghisolfi/Chemtex, en PET tillverkare med ett ingenjörsföretag samt TPG ett finansbolag. Under 2012 köpte även Novoymes in sig i bolaget. Man har fått bidrag från EU för att uppföra och trimma in anläggningen.

– I övrigt i Europa så pågår planering och projektfinansiering. SEKAB erhöll i december 2012 ca 270 MSEK i bidrag från EU NER 300 för ett projekt i Polen, men det återstår att skapa den övriga finansieringen. Det jobbas seriöst på att ta fram andra projekt i Sverige, Danmark, Tyskland och många andra ställen, men det ligger lite längre bort.

I USA byggs det några anläggningar som skall tas i drift under 2013.

– POET som är en av de två största i USA på spannmålsbaserad etanol ,satsar nu vidare i Emmetsburg, Iowa för att nyttja även stjälken på majsplantan för ca 25 000 m3 etanol/år som sedan skalas upp 4-5 gånger.

– Abengoa bygger en etanolanläggning i Hugoton, Kansas och skall vara klar med anläggningen i slutet av 2013. Kapaciteten blir ca 100 000 m3.

– DuPont, som numera inkluderar fd Genencore, satte i november 2012 spaden i jorden för en 120 000 m3 CE anläggning baserad på majsrester i Nevada, Iowa. Beräknad uppstart i mitten av 2014.

– Fiberright, Mascoma, Blue Fire, INNEOs m.fl. är på väg att finansiera och starta upp investeringsprojekt. Men det finns även andra som BP Biofuels (fd Verennium) som har förklarat att man lägger etanolprojektet i Florida på hyllan och fortsätter att utveckla tekniken.

I Brasilien är GraalBio, ett familjeägt investmentbolag, troligen det företag som har kommit längst. De samarbetar med Beta Renewables, Novozymes m.fl, men de bygger inte ännu. Det finns några andra projekt som planeras/finansieras tex. Raizen /IOGEN , Petrobras/Blue Sugars (fd KLEnergy) m. fl.

Kina har i sin 5 års-plan prioriterat cellulosabaserad etanol och man är nu på väg att bygga anläggningar främst baserat på egen utvecklad teknik. COFCO bygger en anläggning på 50 000 m3, och man har kört en anläggning på ca 5 000 m3 etanol per år. Även Tianguan har anläggning på ca 10 000 m3 och skall nu bygga större anläggningar på ca 40 -60 000 m3. Tianguan skall nå 375 000 m3 cellulosabaserad etanol till 2015 vilket baseras på mycket ambitiösa politiska beslut. Finansiering finns så man kommer att bygga, frågan är väl hur och om Svensk teknik och kunskap kan vara en del i detta.

Det pågår på många håll i världen utveckling och planering för större anläggningar, men projektens teknikbas och finansiering är ett frågetecken. Slutsatsen man kan dra av sammanställningen är väl att antingen behövs det en finansiellt stark familj som tror på projektet, eller att man tar kraftfulla politiska beslut inkluderande finansiering, som i Kina. I en marknadsbaserad, bankstyrd kvartalsekonomi är det mycket svårt att driva igenom finansiering av projekt, som är så politiskt känsliga som biodrivmedel. Men låt oss inte ge upp, våren är ju på väg även här i norr!

 

5 kommentarer »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Fracking och skiffergas är fel väg att gå

I fredags uppmärksammade Supermiljöbloggen ett inlägg på Newsmill, där Alf Svensson förespråkade utvinning av skiffergas genom så kallad fracking. Den här processen, omstridd och debatterad världen över, går ut på att man pumpar ner enorma mängder vatten och kemikalier i berggrunden. Berget spricker och naturgas sipprar ut och kan samlas upp.

På grund av den enorma mängd vatten som används, vansinnigheten i att injicera tonvis av främmande ämnen i berggrunden och det faktum att allt detta sker för att komma åt skiffergas, en fossil energikälla, är det inte någon vidare bra idé. Till exempel riskerar fracking att förorena eller förgifta grundvattnet, medan andra liknande metoder riskerar att påverka grundvattenflödena. Ämnet är därför laddat både på högsta internationell nivå och lokalt, vilket Svenska Dagbladet beskriver i en artikel idag.

Gasförespråkarna pekar på att naturgas släpper ut mindre koldioxid än olja och kol och att satsningar på gas närmast är att betrakta som en miljögärning. Problemet är att man inte räknar med metanläckage eller lokal miljöpåverkan – eller att man inte vet hur den krackelerade berggrunden påverkar läckage på längre sikt.

Artiklar som denna leder till en obehaglig association om planeten som en citron man försöker klämma den allra sista droppen juice ur. Vi måste satsa på förnybara alternativ och Sverige bör gå i täten för att stoppa experimentell utvinning av fossil energi. Inom SEKAB har vi t ex teknik för att utvinna biogas och bioetanol från olika typer av jord- och skogsbiprodukter.

PS. Är man särskilt intresserad så finns en intressant lista över de tillsatser som kan användas som frackingkemikalier på Wikipedia. De behöver inte alls vara farliga i sig, men man frestas att peka på det märkliga att pumpa in tonvis av dem i jordens inre, när vi borde koncentrera oss på hållbara och långsiktiga energiformer.

 

1 kommentar »  |  Prenumerera »  |  Dela »

EU-förslag för bättre biodrivmedel får motsatt effekt

Det är förstås med goda avsikter som EU-kommissionen tagit fram sitt nya förslag om användning av biodrivmedel. Målet är att gynna andra och kanske tredje generationens drivmedel. Man vill helt enkelt skynda på utvecklingen, men risken är väldigt stor att man istället dödar marknadsutvecklingen för alla biodrivmedel.

Vi börjar från början. EU-kommissionen har gjort nya bedömningar av olika biodrivmedels klimatnytta och tagit väldigt stor hänsyn till ILUC, det vill säga teorier om indirekt markanvändning.

ILUC kan förklaras så här: En jordbrukare på ett fält i land A slutar odla gröda X för att istället odla en råvara som används för biodrivmedel, så kommer det att leda till att en jordbrukare i land B röjer ny mark för att odla gröda X. Att bryta ny mark för odling kan resultera i stora utsläpp av bunden CO2, och enligt teorierna blir då nettoutsläppen från biodrivmedlet helt andra än om de indirekta utsläppen inte räknats med.

Problemet med ILUC är att det är en brett ifrågasatt teori. I Sverige finns till exempel 800 000 hektar åkermark som inte odlas alls eller odlas mycket begränsat. Dessutom betalar EU som bekant enorma summor i ersättning till jordbrukare för att lägga mark i träda, med avsikten att minska överskottet av livsmedel på marknaden. Det går alltså att öka produktionen av olika typer av energigrödor väsentligt utan att behöva ta obruten mark i anspråk.

Det är sannolikt att den här diskussionen har dykt upp som en följd av att food-vs-fuel-debatten har fått ny fart på grund av torka i USA och ökande livsmedelspriser runtom i världen. Här finns samma argument som när det gäller ILUC – åkermarken finns. Inte förrän den åkermark som ligger i träda används, äger de här diskussionerna full relevans. Det odlas idag i USA betydligt mera spannmål, på totalt sett mindre mark än för 30 år sedan. Detta tack vare effektivare odlingsmetoder och utvecklade grödor.

Vad säger då EU-kommissionens förslag? Jo, målet för förnybara drivmedel 2020 ska bara till hälften få inkludera biodrivmedel från jordbruksgrödor – det som kallas första generationens biodrivmedel. Efter 2020 vill kommissionen att man över huvud taget inte ska få använda biodrivmedel tillverkade av ”livsmedels- och fodergrödor”.

Det här är självklart även SEKAB:s långsiktiga mål att nyttja andra råvaror – vi arbetar ju själva med andra generationens biodrivmedel från cellulosa. Det finns biprodukter från jord- och skogsbruk som kan användas som råvaror för biodrivmedel, där man inte behöver diskutera food vs fuel, det vill säga mat eller drivmedel.

Problemet är detaljerna i det nya förslaget, bland annat att andra generationens biodrivmedel ska få räknas dubbelt eller till och med fyrdubbelt. Effekten blir att EU:s mål om att 10 procent (energi) av drivmedlen ska vara förnybara 2020 i praktiken sänks rejält. Det innebär att det behövs mindre volymer på marknaden för att fylla målet.

Marknaden kräver en viss volym för att kunna öka och frodas. Fordonstillverkare behöver en levande och stor marknad för att vilja ta utvecklingskostnaderna för nya motorer. Är marknaden för liten utvecklas inga nya drivmedel och inga investerare vill satsa på ny produktionsteknik. Det enda raka är att stimulera marknaden och låta den växa för att sedan styra över till ännu mer hållbara drivmedel och nya råvaror.

Ändrar kommissionen spelreglerna på biobränslemarknaden måste det vara för att ökade volymer ska användas, inte för att slå undan benen på de alternativ som finns. Utmaningen är stor och alla alternativ som är bättre än bensin och diesel skall få finnas på marknaden.

Sveriges EU-politiker – se till att förslaget stoppas i parlamentet!

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Torkan i USA kan påverka etanol- och biodrivmedelsutvecklingen

I vissa främst utländska media har det slagits upp stort att en hög tjänsteman inom FN har vädrat sin oro för att torkan i USA påverkar spannmålspriserna och vi har fått se rubriker som ”FN uppmanar USA att minska etanolproduktionen”. Tolkningen tycks ha blivit att FN uppmanar USA att ompröva hela sin ”Renewable Fuel Standard”, vilket inte alls stämmer. I den här diskussionen ser vi samma argument som förekom för några år sedan – att produktion av etanol och andra biodrivmedel var en direkt orsak till världssvälten. Argumenten dyker upp regelbundet trots att forskare efter noggranna analyser har konstaterat att etanolens påverkan på priser och efterfrågan låg på omkring 10-15 procent när prisökningarna var som störst.

I vår omställning till förnybara drivmedel måste vi sträva efter hållbarhet i alla led och eventuell påverkan på livsmedelstillgång ska minimeras. Av just den anledningen bör vi se torkan i USA som en väckarklocka – produktionen av etanol måste byggas ut på flera andra håll i världen. På så vis minskas riskerna med väderväxlingar i ett enskilt land.

Ännu viktigare är en utökad satsning på cellulosabaserad etanol, som inte är lika beroende av de årliga variationerna i nederbörd. Vi är ett antal företag som har tekniken visad i demoskala men de politiska spelreglerna och finansieringen saknas. De första två-tre anläggningarna, byggda och finansierade av företag med en stark övertygad privat ägare, är under uppförande på olika håll i världen. Vad har vi i Sverige för företag som ägs av finansmarknad och det offentliga? Vem tar oss vidare?

En sista fundering som blir allt mer relevant för varje år är varför inte FN uppmanar USA att minska sin överkonsumtion av mat och då speciellt kött. Det är mycket större arealer i USA och resten av världen som nyttjas för köttproduktion än för biodrivmedel, antagligen i storleksordningen 50 gånger större. Satsa lika mycket information på vettig kost och vettigt intag, så kommer påverkan att bli mycket större på spannmålstillgången. Matproblemet är fortfarande en fördelningsfråga och inte en bristvara.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol slår diesel!

På Göteborgs-Postens ledarsida häromdagen (20/3) ifrågasätts etanol och hyllas diesel. I verkligheten är det etanol som är det miljövänliga och koldioxidneutrala bränslet. Framförallt i jämförelse med diesel.

Dieselbilarna förvärrar storstädernas dåliga luft och EU hotar Sverige med miljonböter. 5 000 människor dör av smutsig luft i våra städer. Luften gör också människor sjuka – luftvägsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och försvårar astma och allergier. Den viktigaste orsaken är den dramatiska ökningen av dieselbilar.

Erik Bäck, utredare vid miljöförvaltningen i Göteborg, bekräftade häromdagen att kväveoxidhalterna under de senaste tio åren har slutat att minska. Kopplingen till dieselbilarna är intressant, säger han.

Sedan 1999 finns gränsvärden för bland annat partiklar, kväveoxider, och svaveldioxid i luften i ett EU- direktiv och i miljöbalken. Varje medlemsland måste vidta åtgärder för att inte överskrida gränsvärdena.

Några åtgärder på gång i Göteborg för att minska dieseleffekterna och uppfylla kraven?

Försäljningen av etanolbilar har sjunkit från 58 000 för fyra år sedan till kanske några tusen i år. Orsak till detta är att regeringen dragit undan mattan för etanolen genom att ta bort rabatten på förmånsvärdet för tjänstebilar som körs på etanol, dvs den viktigaste marknadsstimulansen för att långsiktigt etablera etanolbilar och E85-bränslet.

Tjänstebilarna utgör ca 70 procent av den totala nybilsförsäljningen och har alltså avgörande betydelse. I stället har dieselbilar av någon outgrundlig anledning börjat kallas miljöbilar trots att de skapar hälso- och luftkvalitetsproblem

GP:s påstående att allt färre använder etanolpumpar är nog inte sant. Etanolförsäljningen ökar, vilket förstås beror på att E85 är över 5 kronor billigare per liter än bensin.

Vår miljöminister Lena Ek sa häromdagen att det är ”klart att diesel inte hör framtiden till”. Med tillägget att ”det här är en teknik vi inte kan ha kvar på sikt av luftkvalitetsskäl och klimatskäl”.

En annan i sammanhanget intressant fråga är Sveriges subventioner till fossila bränslen. De uppgår enligt OECD till 28 miljarder kronor.  OECD pekar särskilt ut skattereduktionen på diesel.

Varför subventionera diesel om man samtidigt vill minska koldioxidutsläppen och förbättra luftkvaliteten?

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Flexifuel-bil en bra satsning

Trots det lite förvirrade läget när det gäller biodrivmedel ska det sägas att en flexifuel-bil är bra satsning. En flexifuel-bil är idag inte dyrare än en bensindriven bil och att köra på e85 är billigare både per liter och per mil. Även om diesel möjligen är något energieffektivare och billigare om man kör väldigt mycket är skillnaden nästan försumbar. Men här kan saker och ting komma att ändras till det bättre för biodrivmedlen. Enligt ett förslag till nytt beskattningsdirektiv i EU ska bränslen i högre grad beskattas efter energiinnehåll än litervis. Sannolikt medför detta att priset på diesel stiger eftersom diesels energiinnehåll är betydligt högre än både bensin och etanol.

Att åtgången av mängden vätska vid användning av etanol är högre än vid dieselanvändning är något många fokuserar på. Tyvärr! Denna egenskap är ur miljösynpunkt irrelevant. Istället bör man beakta saker som energiinnehåll och andra goda egenskaper hos etanolen. När flexifuel-motorer optimeras för E85 med möjlighet att köra på bensin, blir energieffektiviteten nästan lika bra som för dieselmotorn. Ju snabbare marknaden växer ju snabbare får vi etanoloptimerade motorer. I Brasilien har ungefär 90 procent av nya personbilar flexifuel-motorer och i USA.

Läs mer här.

Mer om varför etanol är det mest effektiva biodrivmedlet skriver jag här. Charile Rydén berättar om varför man kan fylla tanken med etanol med grönt samvete.

Läs ytterligare om biodrivmedel här.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Storskalig anläggning – tekniken finns, bara finansieringen saknas

Vi på SEKAB får frågor med jämna mellanrum kring hur långt vi kommit med vår forskning kring cellulosaetanol och hur det ser ut med fullskaleplanerna för demoanläggningen.

Svaret är att SEKAB är redo att öka framställningen av cellulosabaserad etanol till kommersiell skala. Demoanläggningen för framställning av cellulosabaserad etanol har en kapacitet på ungefär 150-200 kubikmeter per år. För en framtida anläggning för kommersiell verksamhet borde en kapacitet på 100 000-150 000 kubikmeter vara att föredra. Vi på SEKAB har tekniken för detta, det som saknas är finansieringen. Det är en utmaning att bygga den första och andra produktionsanläggningen, men för den tredje och fjärde finns många intresserade finansiärer och kunder. Vi måste över den där första tröskeln genom att bygga en referensanläggning på ca 60 000 kubikmeter per år. Diskussioner pågår med tänkbara kunder, EU kommissionen, Energimyndigheten och privata finansiärer.

En förklaring till osäkerheten hos finansiärer är oklara politiska signaler efter finanskrisen. En ofta skev behandling av etanol i media är en annan. Men detta till trots råder inte någon tvekan om att cellulosabaserad etanol hör framtiden till.

Läs mer här.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol är det effektivaste biodrivmedlet vi har idag

Etanol är utan jämförelse det största förnyelsebara alternativet till bensin och diesel, både i Sverige och i resten av världen. Det finns här och nu, det är högeffektivt i modifierade motorer och det har en bevisad klimatnytta. Ändå fortsätter missuppfattningar och rena felaktigheter om etanol som drivmedel att spridas.

Andra generationens etanol framställd av cellulosa från restprodukter inom skogsbruk eller jordbruk, exempelvis träflis, halm och bagasse, är nu redo för en fullskalig produktion. SEKAB för just nu diskussioner med potentiella investerare som vill vara med och bygga en fullskalig produktionsanläggning. Självklart har det tagit tid att utveckla den nya tekniken med dess olika processer. Att det är en tidskrävande process att utveckla ny och innovativ teknik kan väl inte komma som en överraskning för någon? Faktum är att SEKAB, och ett antal etanolproducenter, bland annat i USA, Kanada och Finland, nu står inför en kommersialisering av tekniken att utvinna etanol ur växtrester som inte används idag.

Läs fortsättningen »

Kommentering avstängd  |  Prenumerera »  |  Dela »

Stort intresse för etanol bland de besökande diplomaterna

Följ oss på Mynewsdesk   Pressmeddelande  Diplomatdelegation från 29 länder besöker SEKAB och bioraffinaderiklustret i ÖrnsköldsvikSom vi tidigare har flaggat för så fick vi i måndags (28 mars) spännande besök av en utländsk diplomatdelegation som var med på UD:s årliga resa till ett utvalt län för att lära känna Sverige lite bättre. Det var totalt 29 ambassadörer, chargé d’affaires och ambassadråd från lika många länder över hela världen som deltog.

I resan ingick även en rundtur på bioraffinaderiklustret, däribland ett besök hos oss på SEKAB. Efter rundturen hölls ett seminarium där Processums vd Clas Engström och Domsjö Fabrikers vd Ola Hildingsson berättade om utvecklingen och verksamheterna i området. Intressantast var hur samarbetet mellan oss aktörer i området har växt fram och hur det fungerar samt vad det är vi faktiskt gör – bland annat om framställningen av viskos, etanol och andra sätt som de olika företagen i området använder cellulosa på.

Läs fortsättningen »

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Inspiratörer för hållbar livsstil 2017
60 Grönaste Bloggarna 2014