EU och Frankrike i fokus under Ekotransport

I morgon är det dags för Ekotransport i Stockholm och årets upplaga ser ut att bli högintressant. Bland annat inleds konferensen med seminariet ”Vad krävs för snabb omställning av den tunga transportsektorn?” Eftersom utsläppen från den tunga trafiken nu har ökat två år i rad är det helt rätt fokus.

Flera riksdagspolitiker och EU-parlamentariker finns på plats under Ekotransport, vilket är positivt. Mycket av regelverket som styr de tunga transporternas klimatpåverkan beslutas i Bryssel, därför är det bra att flera av de politiker som tar plats i EU-parlamentet efter valet den 26 maj är på plats och träffar oss som varje dag jobbar konkret med frågorna.

I år har konferensen Frankrike som fokusland – en väl vald inspirationskälla när det gäller synen på etanolens möjligheter. I Sverige har vi till exempel slarvat bort framgångarna med E85 som kan bidra stort till klimatomställningen, något som bland annat professor Pål Börjesson nyligen satte fingret på i en debattartikel i Ny Teknik.

I Frankrike däremot finns sedan något år ett ”konverteringskit” för personbilar som gör att vanliga bensinbilar kan köras på E85. Med ett sådant kit är kostnaden för att göra en bensinbil till en etanolbil bara
7 000 kronor. Dessutom finns det i Frankrike liksom i flera andra länder även E10, alltså bensin med 10 procent etanol tillsatt. E10 kan tankas i vanliga bensinbilar och på ett enkelt sätt minska utsläppen, men saknas i dagsläget helt här i Sverige.

Etanol är världens största biodrivmedel med tre fjärdedelar av världsproduktionen. Med tanke på att vi i Sverige använder mest biodrivmedel per capita i hela EU är det tråkigt att inställningen till etanol är så sval här. Etanol är ett biodrivmedel som behövs om vi ska nå de klimatpolitiska målen inom transportsektorn.

Vad krävs då för snabb omställning av den tunga transportsektorn? Bland de medverkande på Ekotransport finns både Åsa Pettersson från Scania och Sofia Leffler Moberg från Postnord och jag ser fram emot att höra deras åsikter.

Själv ser jag flera olika åtgärder som skulle vara kraftfulla. Till att börja med behöver vi utnyttja alla möjligheter vi har. Det går utmärkt att producera hållbara biodrivmedel från restprodukter av såväl jordbruket som skogsindustrin, och potentialen är stor. Med förutsägbara spelregler som stimulerar efterfrågan kan en ny industri växa fram i Sverige, en industri som producerar så stora volymer klimatsmarta drivmedel att utsläppen från transportsektorn snabbt minskar.

Det ska bli både roligt och intressant att komma till Ekotransport för att utbyta idéer, tankar och lösningar med många branschkollegor. Framför allt ser jag fram emot att lyssna på de politiker som är där, och då främst EU-parlamentarikerna. Ska vi nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 kan inte EU:s roll nog understrykas.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

ED95 omfattas av miljöpremie – klokt förslag från Trafikanalys

Myndigheten Trafikanalys kom i början av mars med förslag på hur utsläppen från tunga lastbilar ska minska. Det viktigaste är en premie för de som köper miljölastbilar som väger mer än 16 ton. Premien ska delas ut för lastbilar avsedda att köra på el, gas eller etanolbränslet ED95.

I och med detta slår Trafikanalys fast att en ED95-lastbil är en miljövänlig lastbil. Dessutom skickar myndigheten en viktig signal: För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta behöver antalet ED95-lastbilar öka, liksom andra lastbilar med anpassade motorer som inte kan byta bränsle och börja köra fossil diesel igen.

Nu är det viktigt att regeringen tar till sig av Trafikanalys resonemang och säkerställer att de nya reglerna förverkligas – så att vi därmed får fler investeringar i etanollastbilar som garanterat alltid kör med förnybart drivmedel. Det är särskilt betydelsefullt eftersom utsläppen från vägtrafiken ökar igen, efter flera års minskning. Enligt Trafikverket är huvudorsaken att lastbilstrafiken ökar samtidigt som andelen biodrivmedel i bränslet minskar.

Därmed ökar behovet av styrmedel som ger fler klimatsmarta lastbilar. Samtidigt verkar SEKAB tillsammans med etablerade tankdistributörer för en utbyggd tankinfrastruktur för ED95. Det är viktiga steg i omställningen till ett förnybart och självförsörjande samhälle som vi på SEKAB vill bidra till. Vi hoppas därför att regeringen följer Trafikanalys kloka förslag.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Klimatsmarta lastbilar– så blir de ännu fler

Tidigare i höst presenterade Scania äntligen sin nya 13-liters motor för ED95 för den senaste lastbilsgenerationen. Den starka motorn gör det möjligt att köra på etanol för både fjärrtrafik och anläggningskörning. Eftersom ED95 minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med diesel innebär detta ännu större potential att minska utsläppen från godstransporter. Det måste vi ta vara på!

Den hårda konkurrensen och de små marginalerna för många åkerier gör dock att många aktörer kan behöva en extra knuff för att ta steget och satsa på fordon som kan köras på biodrivmedel. Därför är det bra att myndigheten Trafikanalys nyligen fått regeringens uppdrag att analysera om det behövs fler styrmedel för att ställa om den tunga fordonsflottan. Vi ser fram emot deras förslag den 1 mars nästa år.

Vi på SEKAB har länge förordat en ”lastbilspremie” för att sänka tröskeln för investeringar i klimatsmarta fordon. En liknande möjlighet vore att premiera ”miljölastbilar” genom att införa en dubbel avskrivning, som Fossilfritt Sveriges samordnare Svante Axelsson föreslagit. Båda alternativen gynnar ny teknik och skulle kunna skynda på övergången till förnybart inom den tunga trafiken.

Ett litet steg i positiv riktning togs när EU-parlamentet den 18 oktober röstade för att införa koldioxidkrav på lastbilar. Enligt parlamentet ska utsläppen från nya lastbilar minska med 20 procent till 2025 och 35 procent till 2030, vilket är tuffare än de 15 respektive 30 procent som EU-kommissionen föreslog. Det är en bra ambition, men samtidigt är det en missad möjlighet.

Tyvärr räknar EU-förslaget bara på utsläppen från avgasröret, helt utan hänsyn till bränslets ursprung. Det är ett förlegat förhållningssätt. Klimatpåverkan måste förstås ses i ett livscykelperspektiv, från ”well to wheel”, för att skapa incitament för biodrivmedel. Med ett livscykelperspektiv får man fram den verkliga klimatnyttan för olika drivmedel. Detta oavsett om drivmedlet har fossilt eller biologiskt ursprung, liksom om biodrivmedlet producerats med stor eller liten klimatnytta, något jag skrev om i mitt förra inlägg. Nu missar EU helt att ta hänsyn till om bränslet är fossilt eller förnybart.

Förra året beslutade EU-kommissionen att Sverige får fortsätta att ge rena och höginblandade biodrivmedel skattelättnader till och med 2020. Det är mycket positivt, men det är oklart vad som händer efter 2020. De höginblandade biodrivmedlen måste fortsätta att ligga utanför reduktionsplikten även efter 2020. Jag hoppas att även Energimyndigheten kommer fram till det i sin utredning som presenteras i juni nästa år. Höginblandade biodrivmedel är en förutsättning för att vi ska lyckas nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

@NordgrenLena på twitter

1 kommentar »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Så kan etanolens uppsving i Sverige förstärkas

Som jag skrivit om i tidigare bloggar här och här står etanol för tre fjärdedelar av världsproduktionen av biodrivmedel och marknaden växer så det knakar. För tio år sedan låg Sverige i framkant när det gäller etanolanvändning, var fjärde ny bil var då en etanolbil, men sedan dess har vi blivit rejält omkörda av andra länder.

I Sverige har vi i stället på senare tid haft stort fokus på elektrifiering och HVO. Båda dessa är förstås mycket viktiga i omställningen av transportsektorn. Men bred elektrifiering ligger fortfarande några år fram i tiden och tillgången till hållbar HVO är begränsad.

I ett läge när det inte finns någon tid att förlora i klimatarbetet är det oroande att försäljningen av biodrivmedel har fallit under året. I början av november fattade riksdagen dessutom beslut om att PFAD, som används i HVO, ska omklassificeras från den 1 juli 2019, så att den inte längre räknas som restprodukt. I praktiken betyder det att PFAD-baserad HVO kommer att försvinna från marknaden. Det är bra, men det betyder samtidigt att det blir än viktigare att få fart på svensk biodrivmedelsproduktion och att de hållbara biodrivmedel som redan finns tillgängliga ges goda förutsättningar att växa.

Och det finns positiva signaler. Sedan årsskiftet är E85 helt skattebefriat, och det syns också direkt i statistiken. När bensinpriset var högt under sommaren fyrdubblades försäljningen av E85 jämfört med början på året, om än från väldigt låga nivåer. Och i oktober var försäljningen dubbelt så stor som oktober förra året. Utvecklingen visar hur viktigt det är att de förnybara alternativen inte är dyrare än de fossila. Ryckigheten måste upphöra om E85 ska ha någon chans alls att återhämta sig. Det är sorgligt att vi som har en så välutvecklad infrastruktur för E85 inte tar tillvara möjligheten till snabba utsläppsminskningar från trafiken.

Samtidigt är det djupt olyckligt att det har startat en debatt där klimatnyttan med biodrivmedel ifrågasätts. Grunden är en debattartikel i Dagens Nyheter som jämför klimatnyttan från biodrivmedel med fossila drivmedel. Artikeln landar i slutsatsen att fossila drivmedel är bättre för klimatet. Orsaken skulle vara att det ger lägre utsläpp om det vuxit skog i stället för grödor på den mark som används för produktion av biodrivmedel.

Artikeln har på goda grunder kritiserats av både företag och forskare. En kritik är att artikeln utgår från de sämsta exemplen på biodrivmedelsproduktion, en annan att det finns betydande möjligheter att utnyttja restprodukter från både jordbruk och skogsbruk. En tredje kritik är att artikeln inte heller tar hänsyn till att även skog behöver avverkas för att fortsätta ta upp koldioxid. Att odla grödor på en markyta som i en årlig cykel tar upp koldioxid från luften och omsätter det i ett biodrivmedel ger en cirkulation av kol. Frågan är hur stor upptagningen är. Att plantera skog på markytan ger samma cykel, fast i ett längre tidsperspektiv.

Vi på SEKAB vet att det går att producera biodrivmedel från både jordbruksprodukter och skogsråvara och att potentialen är stor. Med förutsägbara spelregler som stimulerar efterfrågan kan en ny industri växa fram i Sverige, en industri som producerar så stora volymer klimatsmarta drivmedel att utsläppen från vägtrafiken minskar snabbt.

Under lång tid har vi i branschen efterfrågat långsiktiga spelregler för biodrivmedel. När Energimyndigheten genomför sin översyn av reduktionsplikten behövs tydliga besked om kvoternas utveckling fram till 2030. Samtidigt behövs ett långsiktigt besked om de höginblandade biodrivmedlen. Dessa måste få fortsatt skattebefrielse och möjlighet att konkurrera med de fossila alternativen. Vi kan inte förlita oss på låginblandning för att nå målet en fossiloberoende fordonsflotta.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag skriva specifikt om hur utsläppen från den tunga trafiken kan minska.

@NordgrenLena på twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol fortsätter växa globalt – när tar den fart i Sverige igen?

Etanolen fortsätter att växa globalt och är det överlägset största biodrivmedlet. Ett exempel är Frankrike, där ett ”konverteringskit” för personbilar ihop med klart lägre pris för E85 än för bensin har fått fart på marknaden. Men i Sverige har framgångssagan med E85 slarvats bort, och låginblandning som E10 har ännu inte införts. När ska vi igen på allvar ta tillvara de stora utsläppsreduktioner som etanol kan bidra med?

Tre fjärdedelar av världsproduktionen av biodrivmedel utgörs av etanol. Som jämförelse står HVO, som är det mest använda biodrivmedlet i Sverige i dag, för mindre än 5 procent av världsproduktionen. Både produktion och efterfrågan av etanol väntas dessutom fortsätta öka starkt de kommande åren, framför allt i Nord- och Sydamerika respektive i Asien. Här har Sverige stora möjligheter att utnyttja den starka efterfrågan på hållbart producerad etanol. Vi skulle kunna producera stora volymer från hållbart odlade råvaror, liksom från restprodukter från jord- och skogsbruk.

I USA blandas redan 10 procent etanol in i nästan all bensin, E10, och E15 erbjuds på flera stationer. I maj nästa år väntas ändringar i regelverken som möjliggör en bred övergång till E15. I Brasilien har man redan E27 som standard för låginblandning och 90 procent av nybilsförsäljningen är dessutom flexifuel-bilar. Trots att Brasilien redan är den näst största producenten av etanol (efter USA) beräknas det planerade RenovaBio-programmet kunna leda till en fördubbling av etanolproduktionen de kommande åren.

Även i Asien väntas både produktion och användning öka kraftigt. I Kina planeras E10 införas till 2020 och i Indien till 2025. I dessa länderna handlar det om enorma volymer etanol. I Thailand går man steget längre och planerar att förbjuda inblandningar under 20 procent från och med 2027.

I Europa är utvecklingen inte lika stark som i övriga världen, bland annat på grund av osäkerhet kring EU:s regelverk. Men E10 har slagit igenom i ett antal länder. I Finland och Belgien står E10 för 70–80 procent av bensinmarknaden. Även i Frankrike används E10, och där har även E85 tagit fart på senare tid. För ett knappt år sedan godkändes ett ”konverteringskit” för personbilar som gör att vanliga bensinbilar kan köras på E85. I Frankrike är E85 betydligt billigare än bensin, vilket lockar många att konvertera. Kostnaden på runt 7 000 kronor ska kunna betala sig på cirka 1,5 år.

Låginblandade bensinalternativ som E10, E15, E20, E27 liksom höginblandad E85 är alltså på frammarsch runt om i världen. I Sverige når vi inte ens upp till E10 och vår framgångssaga med E85 har slarvats bort. Globalt tar man tillvara på de stora utsläppsminskningar som etanol kan bidra med. Har vi i Sverige, som vill vara ett föregångsland på klimatområdet, råd att inte göra detsamma?

I år har försäljningen av etanol börjat öka igen och i mitt nästa blogginlägg kommer jag berätta vad vi behöver göra för att förstärka den trenden.

@NordgrenLena på twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol fortsätter dominera världens biodrivmedelsmarknad

I förra veckan kom statistiken över världens samlade produktion av biodrivmedel från Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, REN21. Siffrorna visar att etanol behåller sin totalt dominerande position med 73,9 procent av världsmarknaden för biodrivmedel. Produktionen av förnybar etanol uppgick till 106 miljarder liter 2017, en ökning med 2,8 procent jämfört med 2016.

När biodrivmedel diskuterats i Sverige de senaste åren har fokus ofta hamnat på biodiesel och HVO. Men biodiesel står bara för 21,6 procent av världsproduktionen, och HVO för en ännu mindre andel, 4,5 procent. Globalt sett är etanol därmed det absolut största biodrivmedlet.

Alla biodrivmedel behövs för att vi ska kunna fasa ut de fossila, men det finns anledning för Sverige att åter se de stora fördelarna med etanol som man gör i många andra länder. Nyligen lyfte bland annat Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, de tekniska och miljömässiga fördelarna med etanol i sin blogg.

För det är aldrig problem att få tag på hållbart producerad etanol. Förutom svensk skog som råvara kan etanol tillverkas av allt som innehåller socker eller stärkelse.

SEKAB:s etanoldrivmedel för lastbilar och bussar, ED95, kan minska utsläppen av koldioxid med upp till 90 procent jämfört med om de körs på diesel. Det är klimatsmart.

En annan fördel med ED95 är att det ger en garanterad övergång till fossilfritt eftersom det körs på en anpassad motor. Det innebär att åkerier som valt en etanollastbil kan garantera sina kunder att de alltid tankar förnybart.

Nu behöver vi i Sverige intensifiera vårt arbete med att minska transporternas klimatpåverkan. Ett problem är att framtiden för drivmedels- och åkeribranschen är oviss. I dag är ED95 och andra höginblandade biodrivmedel skattebefriade till och med 2020, efter ett beslut av EU-kommissionen, men vad som händer därefter är oklart. Branschen behöver tydlighet och långsiktighet.

Svenska politiker måste arbeta stenhårt i EU för att vi ska kunna fortsätta med skattebefrielsen så länge det behövs för att förnybara bränslen ska kunna konkurrera med de fossila, alternativt att man föreslår andra styrmedel. Ska vi nå målet en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 måste det alltid vara konkurrenskraftigt att tanka förnybara drivmedel.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Kom till Ekotransport och påverka politikerna

Nästa vecka är det dags för Ekotransport 2030, konferensen om hur Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det är en bra och viktig konferens där transportbranschen, opinionsbildare och politiska beslutsfattare diskuterar utmaningar och lösningar.

Jag kommer självfallet vara där för att lyssna och lära, men även för att delta i paneldebatten ”Befintliga tankar, nya bränslen”. Mitt huvudbudskap kommer att vara hur etanolbränslet ED95 bidrar till att nå 2030-målet. Men jag kommer även ta upp utmaningen att vi saknar tydliga och långsiktiga spelregler. Sverige har ju redan tekniken och råvaran som behövs för att ställa om, det som saknas är politisk tydlighet så att näringslivet vågar investera.

Alla hållbara biodrivmedel på marknaden är bättre än de fossila. Titta till exempel på etanol. Det är väletablerat, finns i stora volymer internationellt och minskar de klimatpåverkande utsläppen kraftigt jämfört med fossila alternativ.

SEKAB:s eget etanolbränsle ED95 för lastbilar och bussar minskar klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med fossil diesel. Allra mest klimatsmart är ED95 med skogsetanol, som framställs av restprodukter från skogen.

Den tunga trafiken kan redan i dag kapa sin klimatpåverkan rejält. I dag är ED95 dessutom skattebefriat, vilket gör det konkurrenskraftigt mot diesel.

Men skattebefrielsen gäller bara till och med 2020. Om politikerna inte förlänger skattebefrielsen för ED95 efter 2020 behöver de snabbt fatta beslut om andra styrmedel, så att branschen vet vad som gäller. Konkurrensen på marknaden för tung trafik är stenhård, vilket gör att framförhållning och långsiktighet blir än viktigare.

Förutsägbara spelregler skulle stimulera efterfrågan på de bästa förnybara drivmedlen, som skogsetanol. Det skulle i sin tur skapa en efterfrågan som gör att ny industri kan växa fram i Sverige, byggd på produktion av klimatsmarta drivmedel.

Det är därför jag kommer att fortsätta argumentera för att politikerna ska skapa långsiktiga spelregler för biodrivmedelsmarknaden. Jag hoppas vi ses på Ekotransport och att du gör samma sak.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

ED95 är skattebefriat till och med 2020

I höstas beslutade EU-kommissionen att Sverige får fortsätta att ge rena och höginblandade flytande biodrivmedel skattelättnader fram till 31 december 2020. Med andra ord, SEKAB:s etanoldrivmedel ED95 får fortsatt skattebefrielse åtminstone under hela 2018, 2019 och 2020.

Beslutet är ett undantag från EU:s statsstödsregler som Sverige har fått förlängt flera gånger. Tidigare fanns det ingen garanti för skattebefrielse längre än till slutet av 2018.

Självklart vill vi ha längre spelregler än så här, men EU-kommissionens beslut är ändå väldigt positivt. Det skapar incitament att köra fossilfritt och visar på den politiska viljan att bryta oljeberoendet.

SEKAB:s etanoldrivmedel ED95 har funnits i mer än 30 år och ger upp till 90 procent lägre klimatpåverkan än diesel. Det är väl beprövat och används i bussar och lastbilar. Både bränslet och motorerna har under åren utvecklats och är i dag bättre än någonsin.

Etanol är världens största biodrivmedel och hållbart producerad etanol är aldrig några problem att få tag på. Etanol kan tillverkas av allt som innehåller socker eller stärkelse – till exempel av rester från den svenska skogen.

Därför är beskedet om fortsatt skattelättnad viktigt för klimatet. Ju fler åkerier som väljer klimatsmarta drivmedel istället för fossil diesel, desto närmare kommer vi målet om en mer hållbar värld.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Fossilfritt är realistiskt – det budskapet behöver spridas

Tekniken för att göra Sverige självförsörjande på förnybara drivmedel finns här och nu. Det är något allmänheten och många politiska beslutsfattare inte känner till. Därför måste vi i branschen hjälpas åt att sprida kunskap om att ett fossilfritt samhälle är helt realistiskt.

I rikspolitiken finns en bred politisk enighet om ett fossilfritt samhälle. Sju av åtta riksdagspartier står bakom regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Den här enigheten är viktig. En utmaning är dock att kunskapen om hur vi ska nå målet saknas på många håll. Därför måste vi i branschen informera, bilda opinion och vara uthålliga i att berätta om vilka stora möjligheter Sverige har.

Fler politiker behöver ha bättre kunskaper om att vi i Sverige redan har tekniken för att producera biodrivmedel till bilar, lastbilar, bussar och flyg med restprodukter från skogen som råvara. Då blir det enklare för dem att fatta beslut om regelverk och styrmedel för att vi ska bli fossilfria.

Även allmänheten behöver få fördjupad kunskap. Ju fler som inser möjligheten, desto större väljartryck på politikerna att agera.

Av dessa skäl tycker vi på SEKAB det är viktigt att opinionsbilda i de här frågorna. Ett aktuellt exempel på hur vi själva gör det, är vår debattartikel i Dala-Demokraten som publicerades i går under vinjetten ”Vetenskap som förändrar verkligheten”.

I artikeln berättar vi att alla hållbara biodrivmedel som finns på marknaden i dag är bättre än de fossila. Nyckeln är den svenska skogen som kan användas i långt större utsträckning än i dag för att minska vår klimatpåverkan. Ett exempel: bara restprodukterna från befintlig sågverksindustri räcker och blir över till att göra förnybart bränsle till allt inrikesflyg i Sverige.

Det som behövs nu är att politikerna tar de beslut som gör det möjligt för näringslivet att investera i ny industri. På så sätt kan en bioekonomi, med nya jobb och ett viktigt bidrag till klimatarbetet, växa fram.

Om kunskapen om lösningarna ökar, ökar också sannolikheten att nödvändiga beslut fattas. Därför behöver fler sprida budskapet att ett fossilfritt Sverige är realistiskt – och en stor möjlighet för landet.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Tack Fredrick Federley för ditt viktiga klimatarbete!

Fredrick Federley är en av Sveriges representanter i EU-parlamentet och har länge arbetat för att EU ska öka andelen förnybar energi. Han är en av flera politiker som insett vilken betydelse skogen kan spela i klimatomställningen, om vi använder den klokt och ansvarsfullt.

Häromdagen hade vi nöjet att ta emot honom på vår anläggning i Domsjö, tillsammans med Centerpartiets ekonomipolitiska talesperson Emil Källström, själv född i Domsjö. De fick se vår demoanläggning där vi utvecklat CelluAPP, en teknologi som gör det möjligt att använda skogsrester för att framställa exempelvis biobaserade bränslen för flyg- och transportfordon.

CelluAPP fungerar redan i dag, därför känns det bra att kunna visa upp den för våra beslutsfattare. För att den här tekniken på allvar ska kunna bidra till klimatomställningen krävs politiska beslut och initiativ som skapar möjlighet för investeringar.

Ett sådant beslut skulle kunna vara bindande EU-mål för användning av avancerade biobränslen från 2021. I mitten av januari röstade EU-parlamentet för ett sådant mål, men ministerrådet föreslår att kravet ska börja gälla först 2025. Det skulle riskera att nödvändiga investeringar skjuts på framtiden eller inte blir av. På bekostnad av klimatet.

Därför är vi glada över att Fredrick Federley gör ett så bra arbete med revideringen av EU:s direktiv för förnybar energi, RED II. Vi hoppas förstås att besöket hos oss stärkte honom i det fortsatta arbetet.

– Eftersom eventuella investerare måste veta vad som gäller i framtiden för att våga satsa så är det från politiken viktigt att göra det mer tydligt vilken inriktning vi kommer att ha när det gäller skatter och produktkrav på biobränsle, sa Fredrick Federley till tidningen Allehanda i samband med besöket.

Vi instämmer till fullo. Både politiken och näringslivet måste våga satsa så att tekniken kan användas i stor skala. Det skulle vara ett stort steg på vägen mot att göra Sverige fossilfritt.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Inspiratörer för hållbar livsstil 2017
60 Grönaste Bloggarna 2014