SEKAB:s biodrivmedelsproduktion startar i mitten av 1980-talet, med etanoldrivmedel till bussar i Örnsköldsvik – de första etanoldrivna bussarna i Europa. Tio år senare, 1994, importerar SEKAB tillsammans med Örnsköldsviks kommun och Stiftelsen Svensk Etanolutveckling Sveriges första etanolbilar till Örnsköldsvik. SEKAB levererar etanoldrivmedlet E85 till ett tankställe i staden.
Under början av 2000-talet ökar efterfrågan på etanol dramatiskt, mycket på grund av en rad politiska beslut om satsningar på förnybara drivmedel. 2004 börjar all bensin låginblandas med fem procent etanol för att minska trafikens klimatpåverkan, och det är SEKAB tillsammans med OKQ8 som levererar etanolen. 2005 beslutar riksdagen om den så kallade pumplagen som innebär att alla större tankställen måste erbjuda ett förnybart drivmedel. I praktiken innebär det att alla mackar börjar sälja E85. 2007 införs en miljöbilspremie för att främja bilar som kan köras på ett förnybart drivmedel och under 2008 är nästan var tredje bil som säljs i Sverige en etanolbil. SEKAB levererar nu E85 till 800 mackar över hela Sverige.
För att kunna möta den snabbt ökande efterfrågan på etanol med god klimatprestanda börjar SEKAB under 2004 och 2005 att söka efter nya lösningar på råvarutillförseln för etanolproduktionen. Projektering för produktion inleds i flera europeiska och afrikanska länder. En viktig drivkraft är att SEKAB vill bidra till det allt mer prioriterade klimatarbetet genom att erbjuda marknaden förnybara alternativ till bensin, diesel och fossilbaserade kemikalier. Affärsmässigt vill SEKAB också säkerställa fortsatt konkurrenskraft gentemot nya etanolproducenter när marknaden mognar.
Avsikten med utlandsprojekten är i första hand att använda SEKAB:s unika etanolexpertis för att hjälpa till med förprojektering och uppstart av nya etanolanläggningar, för att därefter sluta avtal med lokala intressenter som självständigt bygger och driver anläggningarna, utan någon ekonomisk satsning från SEKAB. SEKAB:s roll ska vara att hantera försäljning av etanol från dessa fabriker och samtidigt importera nödvändiga volymer till Sverige. I Polen investerar SEKAB även i produktionsanläggningen Bioagra, och går in som delägare till 49 procent av anläggningen. SEKAB investerar också själv i projektutveckling i Ungern, Tanzania, Moçambique och Togo.
Under 2008 slår finanskrisen till i hela världen och förutsättningarna för SEKAB:s etanolprojekt förändras snabbt. Oljepriserna och bensinpriserna sjunker dramatiskt, vilket påverkar efterfrågan på etanol negativt. Tänkta medfinansiärer av utlandsprojekten drar sig tillbaka i takt med att finanskrisen fördjupas och både nationella och globala satsningar på klimatåtgärder och förnybar energi stannar av. SEKAB:s etanolförsäljning sjunker i rasande takt, men lagda etanolbeställningar kan inte bromsas i samma takt utan stora skadestånd. Följden blir att SEKAB:s etanollager växer och måste finansieras.
När finanskrisen bryter ut har SEKAB redan haft stora kostnader för förstudier och förprojektering av utlandsprojekten och efter hand står det klart att SEKAB inte kommer att hinna få återbetalning i form av försäljning av etanol från fabrikerna. Våren 2009 beslutar därför SEKAB:s styrelse och ledning att utlandssatsningarna ska avvecklas för att rädda återstående värden och undvika konkurs.
När det står klart att SEKAB inte har den nödvändiga finansiella uthålligheten för att kunna slutföra projekten i Ungern, Tanzania, Moçambique och Togo kräver ägarna att verksamheten i dessa länder så snabbt som möjligt ska avvecklas eller säljas. I finanskrisens spår finns varken köpare eller medfinansiärer till de genomförda förstudierna och förprojekteringarna. Möjligheten till försäljning är därför mycket liten och huvudalternativen är att lägga ner eller ge bort projekten. De kostnader man haft för förstudier och förprojektering får man inte tillbaka om fabriksprojekten avbryts och det innebär stora förluster för SEKAB i form av avskrivningar.
Samtidigt är utmaningarna stora både i Polen och på den svenska etanolmarknaden för personbilar (E85) och tunga fordon (ED95) samt inom SEKAB:s kemiverksamhet. I Polen riskeras delägandet av en nästan färdig etanolfabrik och stora värden riskerar att gå förlorade om inte företaget kan återskapa lönsamhet. Mot denna bakgrund fattar SEKAB:s styrelse och ledning beslut om att lägga projektet i Ungern vilande, avveckla i Togo samt försöka sälja verksamheten i Tanzania och Moçambique.
SEKAB:s dåvarande ledning får i uppdrag av styrelsen att sälja eller avveckla projektet i Afrika. SEKAB tar hjälp av den ledande norska investmentbanken ABG Sundal Collier i arbetet med att hitta köpare eller finansiärer av projektet.
SEKAB:s tidigare vd Per Carstedt ombeds att bistå i processen eftersom han har störst kännedom om projekten samt upparbetade kontakter med den tanzaniska staten och de statliga bolag i Tanzania som skulle kunna ta över projektet. De enda andra möjliga köpare som kan ses i finanskrisens efterdyningar är etanolproducenter från Brasilien och även där har Per Carstedt upparbetade kontakter.
Efter ett omfattande arbete tillsammans med ABG Sundal Collier står det snart klart att det inte går att hitta köpare/investerare till de två projekten. SEKAB:s styrelse beslutar då, hösten 2009, att sälja projekten till Per Carstedts bolag EcoDevelopment för den symboliska summan 400 kronor, med en tilläggsköpeskilling som ger SEKAB rätt till motsvarande 170 miljoner plus ränta ur eventuella framtida vinster från projekten. Styrelsens bedömning är att det inte går att få mer betalt för projektet, och att man på detta sätt kan undvika kostnader och risker förknippade med att genomföra nedläggningen. Samtidigt innebär lösningen en möjlighet att återfå en del av de satsade pengarna.
Dessutom är det en positiv lösning när det gäller SEKAB:s och Sveriges anseende gentemot berörda människor i Tanzania och den tanzaniska staten.
EcoDevelopment driver projektet vidare, senare under namnet EcoEnergy, och har idag investerat ytterligare drygt 120 miljoner kronor. Det är osäkert huruvida uppförandet av en etanolanläggning kommer att kunna realiseras.
Efter en omfattande omstrukturering är SEKAB i dag återigen ett traditionellt kemiföretag – med en effektiv organisation och med teknologi i framkant. Verksamheten i Sverige är lönsam och bidrar starkt till en klimatmässigt mer hållbar utveckling av samhället. Verksamheten i Polen såldes i december 2014.