Fyndet av jordartsmetaller i Kiruna är svensk industrihistoria och förändrar spelplanen för kommande decennier. De geostrategiska slutsatser som dras av detta appliceras med fördel på andra delar av industripolitiken, skriver Emil Källström, vd på det svenska gröna kemiföretaget Sekab.
I torsdags skrevs svensk industrihistoria. Samtidigt togs ett viktigt steg för att stärka Europas geostrategiska position. Stora ord kan tyckas, men LKAB:s besked om ett massivt nytt fynd av sällsynta jordartsmetaller förändrar spelplanen för kommande decennier av ekonomisk och industriell utveckling i Sverige och Europa.
Metallerna som hittats behövs för produktion av allt från batterier, elbilar, vindkraftverk och mobiltelefoner. Det är den största fyndigheten i sitt slag i Europa. Detta i ett läge när 90 procent av det europeiska behovet av dessa jordartsmetaller importeras från Kina.
Europa kan och bör driva den gröna omställningen, men utan egna råvaror blir det svårt. I en tid av ökande geopolitiska spänningar är betydelsen av självförsörjning tydligare än någonsin. Förutsättningarna för vår industriella förnyelse och gröna omställning kan inte läggas i händerna på Kina.
Sedan en tid tillbaka genomlever vi en tydlig trend bort från den ständigt ökande frihandel och öppenhet som präglat världen sedan Berlinmurens fall. Rysslands krigföring i Ukraina har skapat en ny ekonomisk järnridå. Ingen i väst vill ta i Ryssland med tång. Samtidigt ökar spänningen mellan Kina och primärt USA. Ett ekonomiskt kallt krig pågår. Flertalet företag i väst försöker minska beroendet av kinesiska intressen och företag.
Vad som växer fram istället för globaliseringens tidevarv är för tidigt att säga. Några saker står dock klara: För länder och allianser som vill äga sitt öde handlar det om kontroll. Kontroll över värdekedjor, kontroll över energiproduktion och kontroll över naturresurser. Och det är därför torsdagens besked från LKAB är så viktigt.
De strategiska slutsatser som dras av fyndet i Kiruna appliceras med fördel också på andra delar av industrin. Potentialen i ökad självförsörjning för den här typen av jordartsmetaller är enorm, men vägen från fynd till faktisk brytning är lång. Medan den processen fortgår finns det andra sätt att bidra till ökad självständighet i omställningen och i industriproduktionen.
I omställningens tid är hållbarhet trots allt fortsatt en av de starkaste makroekonomiska trenderna. Att komma bort ifrån fossila produkter och processer är vår generations viktigaste beting. Det finns en stor potential i den biobaserade ekonomin som nu behöver realiseras. Bioekonomin kan representera en stor del av svaret på en grundläggande fråga: I en icke-fossil värld, varifrån ska vår moderna ekonomi få sina kolatomer?
Kol och olja diskuteras ofta i termer av energi. Det är dock viktigt att komma ihåg alla de fossila råvaror som används i själva produktionen. En helt dominerande andel av de produkter vi använder innehåller fossila material, inte minst via fossilt framställda industrikemikalier. Detta går inte att elektrifiera bort. Dessa molekyler innehåller kolatomer. Frågan är varifrån dessa ska komma.
Sveriges och Europas svar på frågan bör vara biobaserat. Tillgången på biobaserad råvara i Europa är god. Att accelerera detta biobaserade värdeskapande åstadkommer tre saker. Vi blir mer självständiga. Vi blir mer hållbara. Och vi skapar nya investeringar och välbetalda jobb.
Här behöver EU tänka mer långsiktigt. Vår biomassa behövs, och den kommer behövas till betydligt fler saker än enbart biodrivmedel. Här tål också att nämnas att utveckling av produktionskapacitet av biodrivmedel mycket väl kan ske hand i hand med övrig industriell utveckling. Samma etanol som blandas in i bensin och diesel kan nyttjas för att producera industrikemikalier.
Detta är inte en appell för ensidiga subventioner eller ökad protektionism. Däremot realism. Den utveckling jag beskriver ovan sker redan, på kommersiella grunder. Det finns dock stora möjligheter med att på ett tydligare sätt belysa och förstärka redan pågående processer. Sverige kan ta ledartröjan för en europeisk industriell utveckling där vi fasar ut det fossila, samtidigt som vi bemästrar en större del av värdekedjan, från biobaserad råvara till färdiga, hållbara industriprodukter.
Fyndet i Kiruna är värt att fira. Låt detta bli en ögonöppnare för andra sätt att stärka Sverige och Europa; industriellt, ekonomiskt och geopolitiskt.
Emil Källström, vd för det gröna kemiföretaget Sekab