Globaliseringen, en gång betraktad som en ostoppbar kraft, är under hårt tryck. De senaste attackerna av Huthi-rebellerna i Röda havet fungerar som en stark påminnelse om de sårbarheter som finns i vår sammanlänkade värld.
Nu mer än någonsin måste Europa ta en titt i spegeln. Krisen i Röda havet är ännu en väckarklocka som uppmanar beslutsfattare och industriella ledare att planera för att uppnå större självförsörjning inom kritiska sektorer.
Den europeiska industrin är fortfarande kraftigt beroende av fossil energi samt fossila råmaterial. Detta gäller särskilt inom den kemiska industrin, en sektor som tillhandahåller byggstenar till i stort sett alla andra industrier. Detta utgör ett problem i sig, med tanke på behovet av en övergripande grön omställning. För Europa specifikt innebär de djupa fossila hjulspåren också ett beroende av import av råmaterial.
Europa står för närvarande inför flera utmaningar samtidigt: säkerhetsläget, ekonomin och klimatet. Att minska beroendet av importerade fossila råmaterial hanterar effektivt flera kriser samtidigt.
Tillsammans med återvinning är den uppenbara startpunkten från ett större oberoende biomassa, som Europa har gott om. Från stora skogar till jordbruksrester finns det värde att skapa och europeiska värdekedjor att koppla samman.
Ingen kan göra allt, men betydligt fler kan göra mycket mer. Att se över sina fossila strömmar är motiverat av flera skäl och ett arbete som bör ges allt större prioritetet – för dagens, men inte minst för morgondagens affär.
Eva-Marie Byberg
Hållbarhetschef
Detta är en sammanfattning av Sekabs nyhetsbrev, denna gång med avsändare Eva-Marie Byberg, läs våra nyhetsbrev i sin helhet här