Etanol är världens största biodrivmedel – när blir det även Sveriges?

Etanol fortsätter att totalt dominera världsmarknaden för biodrivmedel. Förra året producerades det 112 miljarder liter förnybar etanol, en ökning med 7,7 procent jämfört med 2017. Totalt står bioetanol därmed för 73,2 procent av världsmarknaden för biodrivmedel, enligt en färsk rapport från Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, REN21.

Graf - etanol världens vanligaste biodrivmedel
När biodrivmedel diskuterats i Sverige de senaste åren har fokus ofta hamnat på biodiesel som FAME och HVO. Men FAME står bara för 22,2 procent av världsproduktionen, och HVO för en ännu mindre andel: 4,6 procent.

Alla biodrivmedel behövs för att vi ska kunna fasa ut de fossila alternativen, och därför finns det anledning för Sverige att åter se de stora fördelarna med etanol som man gör i många andra länder. I Frankrike finns till exempel E10, alltså bensin med 10 procent etanol tillsatt, som kan tankas i vanliga bensinbilar och på ett enkelt sätt minska utsläppen.

Till och med USA:s president Donald Trump är mer ambitiös än Sverige när det kommer till att öka inblandningen av etanol i bensin. Vita Huset har nyligen beslutat att det ska vara tillåtet att gå från E10 till E15, och alltså höja inblandningen av etanol till 15 procent. I Sverige står vi kvar och stampar på 5 procents inblandning, trots att vår målsättning är att vara ett föregångsland.

Under våren har debatten om höga priser på fossil diesel och bensin rasat i Sverige och Bensinupproret 2.0 har fått mycket uppmärksamhet, bland annat av regeringen. Kommentarerna från såväl statsminister Stefan Löfven, vice statsminister Isabella Lövin, finansminister Magdalena Andersson och vice finansminister Per Bolund är samstämmiga: lösningen på de höga bränslepriserna är att vi i Sverige gör oss oberoende av fossil olja och i stället producerar svenska biodrivmedel.

Det är fantastiskt positivt att regeringen så tydligt pekar ut biodrivmedel som en lösning för att Sveriges transporter ska bli fossilfria. Sekab producerar drivmedlet ED95, som till 95 procent består av etanol och används i lastbilar och bussar med anpassade motorer. Den mest klimateffektiva etanol som finns i dag är framställd på restprodukter från skogen och ger 90 procent lägre klimatpåverkande utsläpp än fossil diesel.

Om vi ska göra oss oberoende av fossil olja, som både regeringen och Sekab önskar, krävs att höginblandade biodrivmedel är konkurrenskraftiga. I dag är hållbara biodrivmedel som ED95 skattebefriade, men det sker genom ett undantag från EU:s statsstödsregler och gäller bara till och med 2020. Vad som händer därefter är oklart.

Energimyndigheten gav nyligen regeringen rådet att höginblandade biodrivmedel bör vara undantagna från skatt även fortsättningsvis. Jag hoppas att regeringen lyssnar på sin expertmyndighet och påverkar EU i denna fråga. Det skulle bidra till att den lösning ministrarna pekar ut förverkligas – att vi ersätter vårt fossilberoende med svenska biodrivmedel som etanol.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Dagens ros till Energimyndigheten – nu hoppas vi på politikerna

”Om höginblandade biodrivmedel ingick i reduktionsplikten skulle dessa initiativ inte bidra till minskade utsläpp i samma utsträckning eftersom drivmedelsleverantörerna då skulle kompensera en ökad försäljning av höginblandade och rena flytande biodrivmedel med en minskad inblandning i bensin och dieselbränsle.”

Så skriver Energimyndigheten i sin rapport till regeringen där man dels har utrett reduktionsplikten för att öka andelen biodrivmedel i bensin och diesel, dels utrett hur regelverket för höginblandade biodrivmedel bör se ut framöver. Det inger förtroende när regeringens expertmyndighet så tydligt axlar sin roll och förstår vad som krävs för att Sverige ska lyckas fasa ut de fossila drivmedlen bensin och diesel.

Energimyndigheten föreslår att höginblandade biodrivmedel, som till exempel etanolbränslet ED95, bör vara undantagna från skatt även fortsättningsvis, och att de fortfarande bör hållas utanför reduktionsplikten.

Detta kräver att den skattebefrielse som gäller till och med 2020, som är ett undantag från EU:s statsstödsregler, förlängs. Annars riskerar de höginblandade biodrivmedlen att tvingas in i reduktionsplikten. I dagsläget skulle de i så fall få svårt att konkurrera på marknaden. Därför krävs nya långsiktiga lösningar för att säkerställa att höginblandade biodrivmedel även fortsatt kan konkurrera mot de fossila drivmedlen.

Precis det här lyfte Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Anders Roth från IVL Svenska Miljöinstitutet nyligen i sin debattartikel Gör det enklare för företag att ställa om till fossilfritt, där de konstaterar att andelen biodrivmedel inte ökar.

För att vända utvecklingen vill Svante Axelsson och Anders Roth att regeringen ligger på EU-kommissionen om att förlänga skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel. De uppmanar också regeringen att komma med förslag på hur de höginblandade drivmedlen på sikt kan bli en del av reduktionsplikten, på ett sätt som gör att de som tankar 100 procent förnybart ändå gynnas.

Energimyndigheten konstaterar att fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel behövs för att göra det möjligt för de som vill gå före att bidra till extra utsläppsminskningar. Det handlar exempelvis om offentliga upphandlingar av transporter och de olika branscher som tagit fram färdplaner för att bli fossilfria inom initiativet Fossilfritt Sverige.

Vikten av att Energimyndigheten ser de höginblandade biodrivmedlens betydelse kan inte nog understrykas. För det räcker ju inte att bara gynna låginblandning, ska vi klara klimatomställningen måste höginblandning vara slutmålet.

Nu är det upp till riksdag, regering och våra nyvalda EU-parlamentariker att lyssna på den svenska expertmyndigheten. Med rätt regelverk och styrmedel kan vi göra oss kvitt fossilberoendet.

@sofiawinternell på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Nu händer det – SEKAB:s egen teknik blir internationell

Det kittlar lite extra i magen nuförtiden, och det har det gjort i drygt ett år. Orsaken är att företaget Kanteleen Voima kontaktade oss på SEKAB för drygt ett år sedan för att de ville vara en del av omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Kanteleen Voima är en elproducent, som bland annat driver ett kraftverk i Haapavesi i norra Finland. Kraftverket i Haapavesi producerar i dag el genom att eldas med torv, en fossilfri råvara som dock inte är förnybar. Kanteleen Voima kontaktade oss för att de vill bygga ett bioraffinaderi i anslutning till kraftverket i Haapavesi. Det skulle slå två flugor i en smäll: dels producera biodrivmedel till bilar, dels ersätta torven med ett förnybart bränsle.

Varför vände sig Kanteleen Voima till oss på SEKAB? Därför att vår teknik CelluApp möjliggör fraktionering av cellulosa från vedråvara till socker och lignin. Dessa produkter kan sedan förädlas vidare. Sockret kan till exempel omvandlas till etanol och bli biobränsle för bilar eller flygplan, men det kan också användas i kemiindustrin. CelluApp är med andra ord det första steget i en kedja där fossila produkter kan ersättas med förnybara.

Det som är unikt med SEKAB:s kunskap och CelluApp är framför allt att vi kan fraktionera cellulosan i barrved, det är vi ensamma om i världen. Därmed har vi en lösning som kan utnyttja restprodukter från skogsindustrin i hela barrskogsbältet.

Bioraffinaderiet som Kanteleen Voima vill bygga heter Nordfuel. Planen är att det ska öppna 2021. Då ska det producera bland annat bioetanol, biogas, lignin som ska ersätta torven i kraftverket och även gödsel. Och det är inga små kvantiteter:

• 65 000 ton bioetanol per år, motsvarande 400 000 bilars förbrukning av bränslet E10
• 250 gigawattimmar biogas per år, motsvarande 30 000 bilars förbrukning
• 230 000 ton lignin per år
• 64 000 ton gödsel per år

Sedan knappt en månad tillbaka testkör vi nu CelluApp i demonstrationsskala här i Örnsköldsvik, med den råvara som är tänkt att användas i Nordfuel. Det ser mycket lovande ut. Med andra ord är vi inte långt från att SEKAB:s egenutvecklade teknik för första gången börjar användas i en fullskaleanläggning.

Förhoppningsvis blir Nordfuel det skyltfönster som gör att fler bioraffinaderier startar runtom i världen. Då kan SEKAB:s bidrag till utfasningen av fossila råvaror verkligen ta fart!

1 kommentar »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanolarenan blir skyltfönster för svensk etanolteknik

I förra veckan blev det officiellt att vi på SEKAB är med och driver Etanolarena Östergötland, en samlingsplats som ska visa på nyttan och potentialen med svensk etanolteknik. Ett 30-tal leverantörer, transportköpare, forskare och andra kommer där att samarbeta för att sprida erfarenhet kring användningen av etanol.

Sverige har visat att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade klimatpåverkande utsläpp. Det gör oss till ett föregångsland, som andra länder vänder sig till för att kunna minska sina egna utsläpp. Den absolut största insats Sverige kan göra för att minska de globala klimatpåverkande utsläppen är att utveckla och demonstrera ny teknik.

Därför känns det helt logiskt att Energimyndigheten nu har sagt ja till att delfinansiera Etanolarena Östergötland, som en del av regeringsinitiativet Fossilfritt Sveriges arbete med arenor för fossilfria tunga vägtransporter.

Så nu trycker vi på startknappen. Arenan kommer att fungera som ett showroom där svenska företag visar hur etanol kan minska utsläppen från tunga transporter. Förutom SEKAB, drivs Etanolarenan av Scania, Lantmännen Agroetanol och Norrköpings kommun.

Vi räknar med att ett stort antal såväl nationella som internationella aktörer kommer att besöka Etanolarenan för att se hur de kan använda sig av svensk teknik för att skapa hållbara tunga transporter. I första hand kommer det bidra till att göra svensk transportindustri fossiloberoende, men även andra länder kan dra lärdomar av Etanolarenan. Det innebär global klimatnytta kombinerat med ökad konkurrenskraft för svensk exportindustri.

Etanolarenan är en del av en marknadsutveckling som ska bygga upp en plattform av referensanvändare. Den placeras i Östergötland, en region som är tätt trafikerad av tung trafik, men den kunskap och de innovationer som Etanolarenan genererar kommer att spridas och komma hela landet till nytta.

Scania släppte i höstas en 13-liters lastbilsmotor för etanolbränslet ED95. Den är en del av Scanias erbjudande för fossilfria transportlösningar, och det är etanollastbilar från Scania som kommer att demonstreras i Etanolarenan.

SEKAB och Lantmännen Agroetanol producerar ED95, det bränsle som kommer användas i Etanolarenan. ED95 minskar transporternas klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med fossil diesel då det är producerat av svenska råvaror från skogs- eller jordbruksindustrin. Dessutom släpper ED95 ut väsentligt lägre nivåer av kväveoxider och partiklar än de gränsvärden som gäller för miljöklassningen Euro 6.

Etanolarenan är ett viktigt steg i omställningen till ett förnybart och självförsörjande samhälle där Sverige kan och ska vara ett föredöme. Vi är stolta över att vara en del av projektet som kommer bidra till målet att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland.

@SofiaWinternell på Twitter

1 kommentar »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Klimatsmarta lastbilar– så blir de ännu fler

Tidigare i höst presenterade Scania äntligen sin nya 13-liters motor för ED95 för den senaste lastbilsgenerationen. Den starka motorn gör det möjligt att köra på etanol för både fjärrtrafik och anläggningskörning. Eftersom ED95 minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med diesel innebär detta ännu större potential att minska utsläppen från godstransporter. Det måste vi ta vara på!

Den hårda konkurrensen och de små marginalerna för många åkerier gör dock att många aktörer kan behöva en extra knuff för att ta steget och satsa på fordon som kan köras på biodrivmedel. Därför är det bra att myndigheten Trafikanalys nyligen fått regeringens uppdrag att analysera om det behövs fler styrmedel för att ställa om den tunga fordonsflottan. Vi ser fram emot deras förslag den 1 mars nästa år.

Vi på SEKAB har länge förordat en ”lastbilspremie” för att sänka tröskeln för investeringar i klimatsmarta fordon. En liknande möjlighet vore att premiera ”miljölastbilar” genom att införa en dubbel avskrivning, som Fossilfritt Sveriges samordnare Svante Axelsson föreslagit. Båda alternativen gynnar ny teknik och skulle kunna skynda på övergången till förnybart inom den tunga trafiken.

Ett litet steg i positiv riktning togs när EU-parlamentet den 18 oktober röstade för att införa koldioxidkrav på lastbilar. Enligt parlamentet ska utsläppen från nya lastbilar minska med 20 procent till 2025 och 35 procent till 2030, vilket är tuffare än de 15 respektive 30 procent som EU-kommissionen föreslog. Det är en bra ambition, men samtidigt är det en missad möjlighet.

Tyvärr räknar EU-förslaget bara på utsläppen från avgasröret, helt utan hänsyn till bränslets ursprung. Det är ett förlegat förhållningssätt. Klimatpåverkan måste förstås ses i ett livscykelperspektiv, från ”well to wheel”, för att skapa incitament för biodrivmedel. Med ett livscykelperspektiv får man fram den verkliga klimatnyttan för olika drivmedel. Detta oavsett om drivmedlet har fossilt eller biologiskt ursprung, liksom om biodrivmedlet producerats med stor eller liten klimatnytta, något jag skrev om i mitt förra inlägg. Nu missar EU helt att ta hänsyn till om bränslet är fossilt eller förnybart.

Förra året beslutade EU-kommissionen att Sverige får fortsätta att ge rena och höginblandade biodrivmedel skattelättnader till och med 2020. Det är mycket positivt, men det är oklart vad som händer efter 2020. De höginblandade biodrivmedlen måste fortsätta att ligga utanför reduktionsplikten även efter 2020. Jag hoppas att även Energimyndigheten kommer fram till det i sin utredning som presenteras i juni nästa år. Höginblandade biodrivmedel är en förutsättning för att vi ska lyckas nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

@NordgrenLena på twitter

1 kommentar »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Så kan etanolens uppsving i Sverige förstärkas

Som jag skrivit om i tidigare bloggar här och här står etanol för tre fjärdedelar av världsproduktionen av biodrivmedel och marknaden växer så det knakar. För tio år sedan låg Sverige i framkant när det gäller etanolanvändning, var fjärde ny bil var då en etanolbil, men sedan dess har vi blivit rejält omkörda av andra länder.

I Sverige har vi i stället på senare tid haft stort fokus på elektrifiering och HVO. Båda dessa är förstås mycket viktiga i omställningen av transportsektorn. Men bred elektrifiering ligger fortfarande några år fram i tiden och tillgången till hållbar HVO är begränsad.

I ett läge när det inte finns någon tid att förlora i klimatarbetet är det oroande att försäljningen av biodrivmedel har fallit under året. I början av november fattade riksdagen dessutom beslut om att PFAD, som används i HVO, ska omklassificeras från den 1 juli 2019, så att den inte längre räknas som restprodukt. I praktiken betyder det att PFAD-baserad HVO kommer att försvinna från marknaden. Det är bra, men det betyder samtidigt att det blir än viktigare att få fart på svensk biodrivmedelsproduktion och att de hållbara biodrivmedel som redan finns tillgängliga ges goda förutsättningar att växa.

Och det finns positiva signaler. Sedan årsskiftet är E85 helt skattebefriat, och det syns också direkt i statistiken. När bensinpriset var högt under sommaren fyrdubblades försäljningen av E85 jämfört med början på året, om än från väldigt låga nivåer. Och i oktober var försäljningen dubbelt så stor som oktober förra året. Utvecklingen visar hur viktigt det är att de förnybara alternativen inte är dyrare än de fossila. Ryckigheten måste upphöra om E85 ska ha någon chans alls att återhämta sig. Det är sorgligt att vi som har en så välutvecklad infrastruktur för E85 inte tar tillvara möjligheten till snabba utsläppsminskningar från trafiken.

Samtidigt är det djupt olyckligt att det har startat en debatt där klimatnyttan med biodrivmedel ifrågasätts. Grunden är en debattartikel i Dagens Nyheter som jämför klimatnyttan från biodrivmedel med fossila drivmedel. Artikeln landar i slutsatsen att fossila drivmedel är bättre för klimatet. Orsaken skulle vara att det ger lägre utsläpp om det vuxit skog i stället för grödor på den mark som används för produktion av biodrivmedel.

Artikeln har på goda grunder kritiserats av både företag och forskare. En kritik är att artikeln utgår från de sämsta exemplen på biodrivmedelsproduktion, en annan att det finns betydande möjligheter att utnyttja restprodukter från både jordbruk och skogsbruk. En tredje kritik är att artikeln inte heller tar hänsyn till att även skog behöver avverkas för att fortsätta ta upp koldioxid. Att odla grödor på en markyta som i en årlig cykel tar upp koldioxid från luften och omsätter det i ett biodrivmedel ger en cirkulation av kol. Frågan är hur stor upptagningen är. Att plantera skog på markytan ger samma cykel, fast i ett längre tidsperspektiv.

Vi på SEKAB vet att det går att producera biodrivmedel från både jordbruksprodukter och skogsråvara och att potentialen är stor. Med förutsägbara spelregler som stimulerar efterfrågan kan en ny industri växa fram i Sverige, en industri som producerar så stora volymer klimatsmarta drivmedel att utsläppen från vägtrafiken minskar snabbt.

Under lång tid har vi i branschen efterfrågat långsiktiga spelregler för biodrivmedel. När Energimyndigheten genomför sin översyn av reduktionsplikten behövs tydliga besked om kvoternas utveckling fram till 2030. Samtidigt behövs ett långsiktigt besked om de höginblandade biodrivmedlen. Dessa måste få fortsatt skattebefrielse och möjlighet att konkurrera med de fossila alternativen. Vi kan inte förlita oss på låginblandning för att nå målet en fossiloberoende fordonsflotta.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag skriva specifikt om hur utsläppen från den tunga trafiken kan minska.

@NordgrenLena på twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol fortsätter växa globalt – när tar den fart i Sverige igen?

Etanolen fortsätter att växa globalt och är det överlägset största biodrivmedlet. Ett exempel är Frankrike, där ett ”konverteringskit” för personbilar ihop med klart lägre pris för E85 än för bensin har fått fart på marknaden. Men i Sverige har framgångssagan med E85 slarvats bort, och låginblandning som E10 har ännu inte införts. När ska vi igen på allvar ta tillvara de stora utsläppsreduktioner som etanol kan bidra med?

Tre fjärdedelar av världsproduktionen av biodrivmedel utgörs av etanol. Som jämförelse står HVO, som är det mest använda biodrivmedlet i Sverige i dag, för mindre än 5 procent av världsproduktionen. Både produktion och efterfrågan av etanol väntas dessutom fortsätta öka starkt de kommande åren, framför allt i Nord- och Sydamerika respektive i Asien. Här har Sverige stora möjligheter att utnyttja den starka efterfrågan på hållbart producerad etanol. Vi skulle kunna producera stora volymer från hållbart odlade råvaror, liksom från restprodukter från jord- och skogsbruk.

I USA blandas redan 10 procent etanol in i nästan all bensin, E10, och E15 erbjuds på flera stationer. I maj nästa år väntas ändringar i regelverken som möjliggör en bred övergång till E15. I Brasilien har man redan E27 som standard för låginblandning och 90 procent av nybilsförsäljningen är dessutom flexifuel-bilar. Trots att Brasilien redan är den näst största producenten av etanol (efter USA) beräknas det planerade RenovaBio-programmet kunna leda till en fördubbling av etanolproduktionen de kommande åren.

Även i Asien väntas både produktion och användning öka kraftigt. I Kina planeras E10 införas till 2020 och i Indien till 2025. I dessa länderna handlar det om enorma volymer etanol. I Thailand går man steget längre och planerar att förbjuda inblandningar under 20 procent från och med 2027.

I Europa är utvecklingen inte lika stark som i övriga världen, bland annat på grund av osäkerhet kring EU:s regelverk. Men E10 har slagit igenom i ett antal länder. I Finland och Belgien står E10 för 70–80 procent av bensinmarknaden. Även i Frankrike används E10, och där har även E85 tagit fart på senare tid. För ett knappt år sedan godkändes ett ”konverteringskit” för personbilar som gör att vanliga bensinbilar kan köras på E85. I Frankrike är E85 betydligt billigare än bensin, vilket lockar många att konvertera. Kostnaden på runt 7 000 kronor ska kunna betala sig på cirka 1,5 år.

Låginblandade bensinalternativ som E10, E15, E20, E27 liksom höginblandad E85 är alltså på frammarsch runt om i världen. I Sverige når vi inte ens upp till E10 och vår framgångssaga med E85 har slarvats bort. Globalt tar man tillvara på de stora utsläppsminskningar som etanol kan bidra med. Har vi i Sverige, som vill vara ett föregångsland på klimatområdet, råd att inte göra detsamma?

I år har försäljningen av etanol börjat öka igen och i mitt nästa blogginlägg kommer jag berätta vad vi behöver göra för att förstärka den trenden.

@NordgrenLena på twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Scania släpper lös 410 klimatsmarta etanolhästkrafter

Scania kommer nu med ett välkommet styrkebesked. Lastbilstillverkaren släpper en kraftigare etanolmotor för nästa generations lastbilar. Bakom ligger ett ökat sug efter en starkare motor – som samtidigt är klimatsmart. Den nya 13-litersmotorn på 410 hästkrafter ger fler åkerier möjlighet att minska sina koldioxidutsläpp.

Etanolmotorn passar utmärkt för såväl fjärrtrafik som för anläggningskörning. Den körs på etanolbränslet ED95 som minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med fossil diesel. Dessutom släpper den ut klart lägre nivåer av kväve och partiklar än gränsvärdena för Euro 6.

I den svenska debatten om klimatsmarta drivmedel har fokus de senaste åren ofta legat på biodiesel och HVO. I ett globalt perspektiv är läget helt annorlunda, där står biodiesel bara för drygt 20 procent av världsproduktionen. Etanol däremot är världens absolut största biodrivmedel med nästan 75 procent av världsmarknaden, och produktionen fortsätter öka.

Alla biodrivmedel behövs för att vi ska kunna fasa ut de fossila, men det finns anledning för Sverige att åter se de stora fördelarna med etanol – som man gör i många andra länder.

Därför är det så positivt att en global lastbilstillverkare som Scania fortsätter att satsa på etanolmotorer. Det stärker oss på SEKAB i vårt arbete med att göra ED95 ännu mer tillgängligt. Tillsammans med etablerade distributionskedjor ökar vi antalet publika tankställen och så sent som i mars blev det klart att Göteborgs Lastbilscentral, GLC, öppnar sex nya tankställen i Västra Götaland och Halland. Samtliga tankställen ingår i TRB:s drivmedelsnätverk för tung trafik. Det är just med samarbeten och långsiktiga satsningar som vi tillsammans kommer klara Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

Ju fler lastbilar som kör på ED95, desto större vinst för både miljön och klimatet. I och med att Scania nu erbjuder en starkare etanolmotor räknar vi med ökad efterfrågan av ED95. Så du kan räkna med att vi på SEKAB fortsätter vårt arbete för en utbyggnad av infrastrukturen och fler tankställen för ED95.

@SofiaWinternell på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Etanol fortsätter dominera världens biodrivmedelsmarknad

I förra veckan kom statistiken över världens samlade produktion av biodrivmedel från Renewable Energy Policy Network for the 21st Century, REN21. Siffrorna visar att etanol behåller sin totalt dominerande position med 73,9 procent av världsmarknaden för biodrivmedel. Produktionen av förnybar etanol uppgick till 106 miljarder liter 2017, en ökning med 2,8 procent jämfört med 2016.

När biodrivmedel diskuterats i Sverige de senaste åren har fokus ofta hamnat på biodiesel och HVO. Men biodiesel står bara för 21,6 procent av världsproduktionen, och HVO för en ännu mindre andel, 4,5 procent. Globalt sett är etanol därmed det absolut största biodrivmedlet.

Alla biodrivmedel behövs för att vi ska kunna fasa ut de fossila, men det finns anledning för Sverige att åter se de stora fördelarna med etanol som man gör i många andra länder. Nyligen lyfte bland annat Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, de tekniska och miljömässiga fördelarna med etanol i sin blogg.

För det är aldrig problem att få tag på hållbart producerad etanol. Förutom svensk skog som råvara kan etanol tillverkas av allt som innehåller socker eller stärkelse.

SEKAB:s etanoldrivmedel för lastbilar och bussar, ED95, kan minska utsläppen av koldioxid med upp till 90 procent jämfört med om de körs på diesel. Det är klimatsmart.

En annan fördel med ED95 är att det ger en garanterad övergång till fossilfritt eftersom det körs på en anpassad motor. Det innebär att åkerier som valt en etanollastbil kan garantera sina kunder att de alltid tankar förnybart.

Nu behöver vi i Sverige intensifiera vårt arbete med att minska transporternas klimatpåverkan. Ett problem är att framtiden för drivmedels- och åkeribranschen är oviss. I dag är ED95 och andra höginblandade biodrivmedel skattebefriade till och med 2020, efter ett beslut av EU-kommissionen, men vad som händer därefter är oklart. Branschen behöver tydlighet och långsiktighet.

Svenska politiker måste arbeta stenhårt i EU för att vi ska kunna fortsätta med skattebefrielsen så länge det behövs för att förnybara bränslen ska kunna konkurrera med de fossila, alternativt att man föreslår andra styrmedel. Ska vi nå målet en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 måste det alltid vara konkurrenskraftigt att tanka förnybara drivmedel.

@NordgrenLena på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Kom till Ekotransport och påverka politikerna

Nästa vecka är det dags för Ekotransport 2030, konferensen om hur Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det är en bra och viktig konferens där transportbranschen, opinionsbildare och politiska beslutsfattare diskuterar utmaningar och lösningar.

Jag kommer självfallet vara där för att lyssna och lära, men även för att delta i paneldebatten ”Befintliga tankar, nya bränslen”. Mitt huvudbudskap kommer att vara hur etanolbränslet ED95 bidrar till att nå 2030-målet. Men jag kommer även ta upp utmaningen att vi saknar tydliga och långsiktiga spelregler. Sverige har ju redan tekniken och råvaran som behövs för att ställa om, det som saknas är politisk tydlighet så att näringslivet vågar investera.

Alla hållbara biodrivmedel på marknaden är bättre än de fossila. Titta till exempel på etanol. Det är väletablerat, finns i stora volymer internationellt och minskar de klimatpåverkande utsläppen kraftigt jämfört med fossila alternativ.

SEKAB:s eget etanolbränsle ED95 för lastbilar och bussar minskar klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med fossil diesel. Allra mest klimatsmart är ED95 med skogsetanol, som framställs av restprodukter från skogen.

Den tunga trafiken kan redan i dag kapa sin klimatpåverkan rejält. I dag är ED95 dessutom skattebefriat, vilket gör det konkurrenskraftigt mot diesel.

Men skattebefrielsen gäller bara till och med 2020. Om politikerna inte förlänger skattebefrielsen för ED95 efter 2020 behöver de snabbt fatta beslut om andra styrmedel, så att branschen vet vad som gäller. Konkurrensen på marknaden för tung trafik är stenhård, vilket gör att framförhållning och långsiktighet blir än viktigare.

Förutsägbara spelregler skulle stimulera efterfrågan på de bästa förnybara drivmedlen, som skogsetanol. Det skulle i sin tur skapa en efterfrågan som gör att ny industri kan växa fram i Sverige, byggd på produktion av klimatsmarta drivmedel.

Det är därför jag kommer att fortsätta argumentera för att politikerna ska skapa långsiktiga spelregler för biodrivmedelsmarknaden. Jag hoppas vi ses på Ekotransport och att du gör samma sak.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Inspiratörer för hållbar livsstil 2017
60 Grönaste Bloggarna 2014