Axfood och Circle K satsar på skogsetanol till lastbilar

Axfood har investerat i en ny etanollastbil som kommer att köra på ED95. Circle K öppnar sitt första tankställe för ED95 med skogsetanol. Det är två klimatsatsningar som gör oss glada.

Att byta till förnybart bränsle är det som gör allra störst skillnad för att minska klimatutsläppen från lastbilar och bussar. Genom att köra på ED95 med skogsetanol, minskar utsläppen av koldioxid från lastbilstrafiken med hela 90 procent, jämfört med diesel. Det är en ren vinst för både miljön och klimatet!

Skogsetanolen framställs av restprodukter från svensk skog, en råvara som vi har gott om i Norden och som kan bidra till klimatomställningen på många plan.

Nu behöver vi fler åkerier som ställer om till förnybart. Att som Axfood investera i en ny etanollastbil ger en garanterad övergång till fossilfritt, eftersom ED95 körs på en anpassad motor. Ett åkeri som kör på ED95 kan alltså garantera sina kunder att leveranserna alltid är klimatsmarta. Det ger en konkurrensfördel mot fossilberoende åkerier.

Circle K:s nya tankställe för ED95 i Linköping innebär också startskottet för ett långsiktigt samarbete mellan SEKAB och Circle K, där ED95 kan komma att erbjudas på fler tankstationer i framtiden. Tillsammans arbetar vi för att minska utsläppen från tung trafik och bidra till att nå målet om ett fossilfritt Sverige.

@SofiaWinternell på Twitter

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Politikerna ser skogens roll för en europeisk bioekonomi

Sverige sitter på en tillgång av stort värde som dessutom är en nyckel till ett fossilfritt samhälle ­– skogen. SEKAB:s processer och teknologier kan hjälpa hela EU att ställa om till en grönare framtid.

I tisdags deltog jag vid konferensen ”Swedish Forest Management and the Bioeconomy” som enda representant från kemibranschen. Läs mer om det här.

Mina slutsatser från konferensen är att Sverige och EU har goda förutsättningar att bidra till en grön omställning. Hur snabbt vi kan lyckas beror på hur olika regelverk kommer utformas.

Åsa Webber, Sveriges ambassadör vid EU-representationen, framhöll att Sverige är ett av EU:s skogstätaste länder, där skogen utgör 62,5 procent av vår yta. Växande träd tar upp koldioxid, därför är det viktigt att hela tiden föryngra skogen. För att Sverige ska kunna nå sina miljömål är det viktigt att producera förnybara drivmedel av restprodukter från skogen, sa Åsa Webber under sitt anförande.

Pierre Schellekens, kabinettschef hos EU-kommissionären för Klimat & Energi, Miguel Arias Cañete, sa att kommissionen kommer att försvara REDII-direktivet som det utformats av kommissionen. Det innebär att man vill möjliggöra produktion av kemikalier och drivmedel av restprodukter från skogen. Biomassa, och olika tekniker som möjliggör dess användning, kommer att spela en helt avgörande roll för möjligheterna att nå EU:s klimatmål, sa Pierre Schellekens.

Han sa också att EU-kommissionen under onsdagen kommer att presentera en strategi kring biomassa. Syftet med den är att stärka ekonomin, minska importberoendet av olja, skapa fler arbetstillfällen samt nå EU:s miljömål.

Den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) sa att hon inte var helt nöjd med hur omröstningen av RED II-direktivet i utskottet för Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet slutade. Att utskottet röstade för att stoppa palmolja och rester från palmoljeproduktionen i biodrivmedel tyckte hon var bra. Men andra frågor var hon inte lika nöjd med och hon sa att hon hoppas på ett bra slutresultat när frågan tas upp i EU-parlamentet.

Hon tryckte hårt på att det inte får bli lagkrav om att alla restprodukter från skogsindustrin måste användas, så kallad cascading use. I stället vill hon se riktlinjer, annars riskerar innovationen att hämmas.

Min slutsats är att vi har politikerna med oss, de ser skogens värde och möjlighet för att skapa ett fossilfritt samhälle. Men det är hur regelverket utformas som blir avgörande hur väl vi kommer lyckas. EU-politikerna måste skapa rätt förutsättningar, så att näringslivet kan investera i anläggningar som producerar kemikalier och drivmedel med biomassa som råvara.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Vår gröna kemi kan bli nyckel till europeisk bioekonomi

Klimatsmarta kemiprodukter och drivmedel kan tillverkas av restprodukter från skogen. De processer och teknologier som SEKAB redan i dag använder för fullt kan bidra till en grön omställning i hela Europa.

I dag pratar jag om våra erfarenheter av att producera klimatsmarta kemiprodukter och förnybara drivmedel vid konferensen ”Swedish Forest Management and the Bioeconomy”. Konferensen arrangeras av Europaforum Norra Sverige hos Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel.

SEKAB är som enda representant från kemibranschen inbjudna för att berätta om hur restprodukter från skog, jordbruk och annan biomassa kan spela en viktig roll för klimatomställningen.

Vi har i dag en fossiloberoende process för att framställa baskemikalier, som körs för fullt i vår anläggning i Örnsköldsvik. De här baskemikalierna kan i nästa skede användas för att tillverka kemiprodukter med ett mycket litet klimatavtryck, exempelvis förnybart flygbränsle (biojet), läkemedel, blöjor och leksaker av bioplast.

Vi har också framtidens teknologi färdigutvecklad, testad och demonstrerad. Den heter CelluAPP® och gör det möjligt att använda exempelvis rester från skogen för att göra nästintill klimatneutrala kemiprodukter och drivmedel.

Teknologin finns tillgänglig på licens och kan användas med många olika råvaror. Här i Norden använder vi gärna skog, eftersom vi har så mycket spill från exempelvis sågverk som kan tas till vara. I andra delar av Europa skulle den kunna användas med rester från jordbruket, som halm eller majsrester. Det gör att gröna kemikalier kan närproduceras vilket minskar både transportbehovet och beroendet av fossila råvaror.

Storskalig tillverkning av grön kemi kan bli en grundsten i uppbyggnaden av en europeisk bioekonomi. Förutom att minska klimatpåverkan jämfört med dagens fossilberoende processer, bidrar en grön kemiindustri också till ökad lönsamhet för skogsägare och de företag som sitter på stora mängder restprodukter med biomassa.

Om en sådan storskalig industri ska bli verklighet måste EU-ländernas politiker skapa förutsättningar för att anläggningar för kemiproduktion ska kunna byggas där biomassa finns tillgänglig.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

SEKAB:s blogg får hållbarhetspris

Vi är stolta över att SEKAB:s blogg utnämnts till en av 40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017. Priset delas ut av GreenMatch, en tjänst för att jämföra pris och kvalitet på gröna energikällor.

Att byta till fossilfritt drivmedel är något av det viktigaste man kan göra för att leva mer hållbart. Våra bästa tips till dig som privatperson för en mer hållbar livsstil är därför:

1. Låt bilen stå. Kollektivtrafiken har kommit långt i sin omställning från fossila bränslen som diesel och många bussar i landet kör i dag på etanol eller något annat förnybart drivmedel.

2. Tanka förnybart. Om du måste ta bilen, välj gärna en bil som kan tankas med ett förnybart bränsle eller drivs med el. För den som inte kan byta till en fabriksny bil är bilar som kan köras på etanolbränslet E85 ett bra alternativ. Infrastrukturen för E85 är väl utbyggd och det finns många bra bilmodeller att välja bland på andrahandsmarknaden.

3. Välj klimatsmart frakt när du handlar. Transportsektorns utsläpp måste minska och som konsumenter kan vi sätta press på fler åkerier att välja bort dieseln. Allt fler transportföretag väljer i dag förnybara drivmedel, som exempelvis SEKAB:s etanoldrivmedel ED95.

Vi på SEKAB vill bidra till att minska beroendet av fossila råvaror. ED95 finns för lastbilar och bussar och minskar utsläppen med upp till 90 procent jämfört med diesel – en ren vinst för både miljön och klimatet. SEKAB utvecklar också tekniker för att framställa kemiprodukter ur cellulosa, exempelvis rester från skogsindustrin, istället för olja.

Vill du veta mer? Här är fem av våra mest lästa blogginlägg hittills i år:

Kristina Nilsson

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Stort intresse för ED95 på IWB Week

Den här veckan medverkar jag på konferensen IWB Week. IWB står för ”International Wood Biorefining” och är en sammanslagning av tre internationella konferenser; World Bioenergy, International Pulp & Paper Week och Bioeconomy Innovation Forum.

Lena-IWB

Det är alltid spännande att delta på den här typen av konferenser. Den största behållningen är ofta att få träffa personer och företag som liksom jag själv ser bioenergi som vägen bort från fossilberoendet. Man får också möjlighet att ta del av många intressanta föredrag och diskussioner.

Dessutom är det extra roligt när jag får chansen att hålla föredrag och berätta om vad SEKAB gör!

I tisdags modererade jag en session om bioekonomi och i går höll jag i ett pass om avancerade biodrivmedel från skogs- och jordbruk. Intresset för det sistnämnda var så stort att vi fick byta till en större lokal. Vi pratade bland annat om  hur skogs- och jordbruksrester kan användas i produktionen av förnybara drivmedel samt gav åhörarna en inblick i hur framtiden för området kan se ut. Kort och gott kan man konstatera att tekniken finns – men brist på långsiktiga spelregler för marknaden fördröjer utvecklingen.

Jag fick också möjlighet att berätta om SEKAB:s 30-åriga erfarenhet av etanolbränslet ED95 och hur vi har gått från idé till kommersiell produkt. I dag står etanol står för drygt 70 procent av allt förnybart drivmedel i världen. ED95 för tunga transporter har en viktig roll att spela för att målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ska kunna uppnås.

Samtidigt som jag höll mitt föredrag om ED95 berättade min kollega Ylwa Alwarsdotter om vårt arbete med närodlad plast på ett annat seminarium. Det är verkligen roligt att det finns ett så stort engagemang och intresse för SEKAB:s arbetsområden.

I dag är det konferensens sista dag. Jag ser fram emot att lyssna på fler intressanta föredrag och prata mer om vad vi på SEKAB arbetar med och hur vi kan bidra till att bryta fossilberoendet.

Lena Nordgren på Twitter @NordgrenLena

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Närings- och innovationsminister Damberg lovar att verka för borttagandet av tullar på bioetanol

Jag märker av ett allt större intresse för hur den svenska industrin ska kunna få tillgång till bio-baserade råvaror för sin omställning mot hållbar industri. För ett par veckor sedan talade jag på mässan Elmia Polymer, och jag var verkligen inte ensam om att se potentialen i omställning mot bio-baserad kemi. Fler får upp ögonen för frågan. Den moderate riksdagsledamöten Lars Hjälmered ställde en fråga till regeringen häromveckan, om förutsättningarna för svensk industri att växa hållbart. Lars ville få svar på vad regeringen gör för att ta bort importtullar på bio-etanol.

Svaret från närings- och innovationsminister Damberg kom i dagarna, och jag kan med glädje konstatera att ministern är väl insatt om frågan och att han är noga med att lyfta denna problematik i frihandelsförhandlingar både inom EU och WTO. ”Regeringen vill se och kommer att fortsätta verka för borttagandet av tullar på bioetanol som kan bidra till nya gröna arbetstillfällen och en stärkt bioekonomi. Denna politik kommer bland annat att föras inom ramen för förhandlingar om EU:s frihandelsavtal och inom ramarna för Världshandelsorganisationen WTO” skriver ministern. Han bekräftar också att i ”kontakter med de andra handelsministrarna i EU samt med ansvariga EU-kommissionärer kommer jag även i fortsättningen att lyfta vikten av att EU för en öppen handelspolitik gentemot övriga världen”.

Det är mycket bra. Men det oroar mig att han inte själv kommer att lyfta just den specifika tullfrågan i sina kontakter. Damberg och hans kollegor inom EU behöver visa EU-kommissionen att det är många som har höga förväntningar på konkreta åtgärder för att underlätta omställningen mot en hållbar, bio-baserad industri. Kommissionen måste agera nu för att ge oss inom industrin möjlighet att förverkliga den potential som redan finns – om vi bara får förutsättningarna.

Länk till Dambergs svar på Lars Hjälmered fråga om EU:s importtullar på bioetanol

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Nu utmanar den europeiska kemiindustrin Cecilia Malmström

I dagarna har Cefic, den europeiska branschorganisation för kemiindustrin som vi är en del av, satt ned foten när det gäller kemi-branschens möjligheter att ställa om till hållbara råvaror. Vi vet att det finns en stor efterfrågan på produkter som är tillverkade av bio-baserade hållbara råvaror, som bio-etanol. Det är en efterfrågan som ständigt växer, och som blivit allt mer påtaglig för den europeiska industrin.

Cefics generaldirektör förklarar nu i ett brev till handelskommissionär Cecilia Malmström att industrin är mycket oroad över hur det stora behov som industrin har av bio-baserade råvaror ska kunna tillgodoses, givet de höga tullnivåer som bio-baserade råvaror har vid import till EU.

Våra produkter är business-to-business-produkter, som i sin tur används av en rad tillverkare av mer konsumentnära produkter. Som exempel på slutprodukter från våra industrier kan nämnas blöjor, malariamedicin, vitaminer, plastpåsar och produkter för vattenrening. Slutkunderna efterfrågar bio-baserat och närproducerat, men de bio-baserade alternativen finns idag inte i tillräcklig utsträckning att få tag på inom EU.

Paradoxen är att produkter som tillverkats utanför EU av bio-baserade råvaror kan importeras till nolltull – medan råvaran till samma produkter, med tillverkning inom EU har upp till 50 % tull. Våra produkter köps och säljs på en global marknad, men vi får inte tillgång till råvaran till världsmarknadspris. Det innebär att europeisk, hållbar produktion för närvarande håller på att slås ut – vårt pris blir helt enkelt inte konkurrenskraftigt på den globala marknaden. Detta trots att produkterna efterfrågas av våra kunder till en sådan grad att vi i dagsläget inte kan förse alla med det de vill ha.

Målsättningen är givetvis att bygga upp en inhemsk produktion av råvara, och inte vara beroende av import. Men för att nå dit behöver vi under en uppbyggnadsfas importera t.ex. bio-etanol. Ett exempel på det är projektet Närodlad Plast, som du kan läsa mer om här.

Både Cefic och vi är positiva till Kommissionens handlingsplan för att nå en bio-ekonomi inom EU. Men om den europeiska industrin ska kunna ställa om till en industriell bio-baserad ekonomi, så behövs tillgång till hållbar råvara. Snabbt genomförande av åtgärder som ger oss förutsättningarna är helt avgörande. Då bidrar vi med både jobb och tillväxt, samtidigt som EU blir betydligt mer hållbart.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Hur skapar vi en marknad för cellulosabaserad etanol?

Bioetanol är i särklass det största förnybara drivmedlet i Världen. Totalt ca 70 % bioetanol och ca 30 % biodiesel omräknat i energitermer (IEA). Men i många länder börjar man komma upp till den accepterade inblandningsgränsen för etanol i bensin, så marknadsökningen har stagnerat.

För att få en avsättning för den cellulosabaserade etanol (CE) som nu börjar komma ut på marknaden och för att öka efterfrågan på nya anläggningar, behöver vi fler användningsområden för etanolen. Sverige har idag en låg försäljning av flexifuel bilar, medan flexifuel i Brasilien uppgår till mer än 90 % av nybilsförsäljningen.

Den första kommersiella CE – anläggningen togs i drift 2013 av Beta Renewables i Italien. Anläggningen är på ca 75 miljoner liter etanol/år och råvaran är halm och ett energigräs. Man har visat att den fungerar i full kapacitet, men har svårt att köra långa tider på grund av marknaden och avsaknaden av politiska beslut på EU och landsnivå. Kanske beslutet i Italien att sätta ett mål på 0,6 % för avancerade biodrivmedel till 2018 och 1,0 % till 2020, kan förbättra efterfrågan.

I Europa, bland annat, Polen, Slovenien, Makedonien och Danmark, planeras några projekt men inga är ännu finansierade och på väg att byggas. Råvaran är jordbruksrester.

I USA och Brasilien har flera CE-anläggningar tagits i drift under hösten. Kapaciteten är mellan 80 – 100 miljoner liter etanol per anläggning och år. Man konstaterade från respektive företag, på en CE-konferens i September i München, att nu har man visat att tekniken inte är hindret, utan det är regler och marknad som begränsar fortsatt utbyggnad.

Större Cellulosa Etanolanläggningar som är idrifttagna.

Företag Placering Uppstart Kapacitet (mil l) Kapital kost. ($ million) Råvara
POET DSM Emmetsburg, Iowa, USA Sep-14 95 275 Majsrester
Abengoa Hugoton, Kansas, USA Oct-14 95 500 Majsrester, vetehalm
GranBio Sao Miguel dos Campos, Alagoas, Brazil Sep-14 82 265 Sockerrörs- blad,  bagass
DuPont Nevada, Iowa Dec-14 113 225 Majs stjälkar
Beta Renewables Crescentino, Vercelli, Italy Oct-13 75 190 Vetehalm arundo donax

td {
vertical-align: bottom;
border-bottom: 1px solid black;
}

 

Ser man på Sverige, så är tekniken utvecklad och verifierad vid Demoanläggningen i Örnsköldsvik. SEKAB gör kunduppdrag i form av förstudier och har beviljats 31 miljoner EURO inom EU NER300 för en CE-anläggning i Polen.  Men någon fullstor anläggning kommer inte att byggas förrän EU och Sveriges politiker beslutat om långsiktiga regler för skatter, ILUC (Indirekt landanvändning) mm.

Demoanläggningen i Örnsköldsvik används nu av ett 40 tal forskare, ingenjörer och operatörer till att fortsätta med att även utveckla andra processer, som fiskfoder på cellulosarester, biokemikalier mm. Det internationella priset för fiskfodersprojektet ( http://www.processum.se/sv/spprocessum/media/nyhetsarkivet/1310-sp-processum-vann-europeiskt-innovationspris-foer-protein-till-fiskfoder ) visar om något att det sjuder av nya idéer och att den cellulosabaserade etanolen kommer att byggas ut när marknaden efterfrågar den.

Så hur återskapar vi förtroendet i Sverige för etanol, världens i särklass största förnybara drivmedel?

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Regeringen måste ta lastbilarnas utsläpp på allvar

Utsläppen från lastbilstrafiken skulle kunna minska kraftigt med det i dag tillgängliga etanoldrivmedlet ED95. Istället har utsläppen av koldioxid ökat med över 50 procent sedan 1990. Det är hög tid att politikerna tar krafttag för att vända utvecklingen.

För personbilstrafiken har det funnits tydliga incitament för att köra miljövänligare, med till exempel miljöbilspremien. Där har också utsläppen minskat. När det gäller lastbilstrafiken har politikerna valt att inte ta långsiktiga beslut för att minska användningen av diesel. Även om det i dag bara kostar en till två procent mer att köra på etanol, behövs incitament som gör det lönsamt för åkerier att tanka sina lastbilar med biodrivmedel.

I SVT:s Rapport håller Socialdemokraternas Anders Ygeman med mig om att det behövs tydligare incitament för att klara det mål som regeringen har satt upp, om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Det är glädjande att Anders Ygeman är i gott sällskap. Åtta av tio riksdagskandidater säger att de vill införa en miljölastbilspremie likt den befintliga miljöbilspremien, i en enkät som vi på SEKAB har låtit göra.

Se hela inslaget i Rapport här: Utsläppen från lastbilar fortsätter öka

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »

Positivt att politiker vill premiera miljölastbilar

Om regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 ska kunna nås måste fossildrivna lastbilar ersättas av hållbara alternativ. En miljölastbilspremie, liknande miljöbilspremien för personbilar, skulle vara ett steg i rätt riktning.

Vi på SEKAB har frågat riksdagspartiernas kandidater inför höstens val vad de tycker om förslaget med miljölastbilspremie för till exempel etanol-, gas och hybriddrivna lastbilar, som presenteras i utredningen ”Fossilfrihet på väg”.

Det är glädjande att läsa resultatet: åtta av tio riksdagskandidater, 81 procent, vill införa en miljölastbilspremie för att skynda på omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta. Centerpartiets och Miljöpartiets kandidater är mest positiva till miljölastbilspremien, enligt enkäten som 371 av 510 riksdagskandidater har deltagit i.

På SEKAB bidrar vi till lösningen för omställning till fossiloberoende med det etanolbaserade biodrivmedlet ED95 för tunga fordon som lastbilar och bussar. Genom att köra på ED95 i stället för diesel är det möjligt att minska utsläppen av koldioxid från buss-och lastbilstrafik med upp till 87 procent.

Vi har också ställt samma fråga till allmänheten i en Sifo-undersökning och även där är det glädjande att se att så många som tre av fyra svenskar, 76 procent, instämmer i utredningens förslag om en miljölastbilspremie.

Det är helt nödvändigt med fungerande transporter, men den tunga trafikens miljöpåverkan måste minska. Med ett så starkt stöd hos både allmänhet och politiker finns det goda möjligheter att fatta ett långsiktigt blocköverskridande riksdagsbeslut om en miljölastbilspremie. Den skulle uppmuntra exempelvis åkerier att köpa in fordon med mindre miljöpåverkan än de lastbilar som i dag rullar på vägarna.

Kommentera »  |  Prenumerera »  |  Dela »